Hjältar!

Grattis Malin och Kristian, som slog varsitt rekord på ett visst Öppet Spår idag! Jag är jätteimpad och stolt.

Hur man förstör en riktigt trevlig söndag.

Byxor!

Varför funkar inte byxor och jag?? Hur gör andra kvinnor i världen? Vad har ni på er? Hur hittar ni benkläder? Gråter ni också i provrum?

Frågorna är många och jag har fortfarande inte riktigt hämtat mig från dagens självförtroendeknäck på Mallen. Det gick ändå lite bättre än förväntat och jag tror att jag skyller på brunch-mimosorna jag började dagen med. Man ska vara lite rund om fötterna när man provar alla brallor som finns i ett helt varuhus.

Ordlek

Idag hittade jag, tack vare Marina, en fantastisk blogg. En sådan där man skrattar och gråter och suckar och gråter mera och sedan måste ta en liten paus från bara för att ganska snabbt gå tillbaka igen och läsa lite till. En typisk förstöra-en-stor-del-av-arbetsdagen-blogg. Här är den, den är sorgelig ibland men hoppfull nästan hela tiden.

Nyss satt jag och fnissade åt ett inlägg som handlade om snö och om hur man, som femåring, beskriver mycket snö:

Vi var på väg till skiduthyrningen för att fixa grejer till killarna när storebror får syn på husen, helt översnöade med drivor hängande från taken. Märkbart fascinerad utbrast han:
– Kolla det huset. Det är helt överdrivet. Allt är helt överdrivet här

Strålande. Man blir så glad av sånt där.

A serial killer whale

Hmm... De här blötdjuren är kanske inte optimala som husdjur ändå? Den slående vackra späckhuggaren Lolitas kollega i Orlando, Tilly, käkade visst upp en av sina tränare idag.

Fy fabian. Det låter som om Tilly behöver en lång semester.

Hålla handen

Man vet att man kommit någon vart i ett förhållande när man:

• kan erkänna misstankar om hemorrojder under en bilresa till fredagens filmhyrning med ett efterföljande mindre sammanbrott vilket inkluderade böde tårar och snorigt, hysteriskt skratt.
• kan stanna på CVS och få shoppingtips om vad som kan behövas för att avhjälpa ovan nämnda predikament.
• kan låsa in sig på toa en stund för använda ovan nämnda inköpta pryttlar och komma ut utan att behäva sjunka genom marken.

När man sedan får erbjudande om extra handhållning utifall att ett toalettbesök skulle bli för smärtsamt, då vet man att det är något extra.

Tack, Bacheloren.

Som på zoo

Det är speciellt tydligt på mornarna när man står där i gymmets omklädningsrum och gör sin grej, att de amerikanska kvinnorna fortfarande är lite annorlunda än vad jag är van vid. Det är som att göra studiebesök i Overkligheten och tack gode Gud för att det fortfarande är just så. Den dagen det mosatta händer kommer bli en underlig dag, fast mest för er andra. Jag kommer bara stå där, framför spegeln, med ögonfransböjartången i ena handen och plattången i den andra och blinka koögt medan jag klagar på att jag har gått upp (Aaaaaaah! Panik!!!!) 7 kg sedan jag börjat träna för ett år sedan.

Gud förbjude igen! Vem kunde tro att man skulle få muskler av att lyfta upp saker och ställa ner dem igen.

I morse hände just det där, att en kvinna runt 45 år klagade högljutt på sin tränare för att hon gått upp i vikt sedan hon börjat arbeta med honom och att hon nu minsann skulle sluta träna med honom. På ett sätt förstår jag vad hon säger, man märkte att hon var stolt över att hon alltid kunnat säga att hon vägt 55 kg.

Alltid.

Men hon var ganska lång och att väga 60 eller 65 kg när man är lika lång som jag, är inte sjukt på något vis, eller hur? Speciellt inte när viktökningen vi talar om antagligen är en 5 eller 10 kilo muskler.

Det är här jag blir så irriterad på kvinnor, för muskler är bra och att vara stark är bra. Visst, muskler väger också mera än fett men vem katten bryr sig om man får lov att äta mera mat för man bränner mera energi och man ändå kan få plats i sina byxor i slutet av dagen. Eller början, det är oftast då man klär på sig. Dessutom är muskler toppen att ha med sig när man åldras för de hjälper dig hålla dig frisk och hel på så många sätt och vis. Kom ihåg det, alla ni kvinnor, att muskler är bra, att vara stark är fantastiskt, att kunna lyfta saker och ställa ner dem igen är underbart!

Säg efter mig: Lyft mer skrot! Det är bra! Det är fint att vara stark, bara för att man är kvinna och feminin som bara den måste man inte vara svag och utan muskler. Det är okej att stånka!

Jag sa inget till den här kvinnan när hon basunerade ut sitt missnöje, där i omklädningsrummet. Alla de andra nickade och viftade gillande med plattängerna. Jag drog på mig min fladdrigaste, femininaste klänning, satte på mig klackarna, rufsade till håret och gick till jobbet istället.

Prima Donna revisited

Jag hittade en ost de kallade Prima Donna på ShopRight i onsdags när jag hade snödag och bakade pizza. Det var inte den riktiga.

Jag är bitter.

Kärleksbrev

Det är ju Alla Hjärtans dag snart och man ska betyga sin kärlek till höger och vänster, jag har hotat bacheloren med kroppsslag och elchocker och ser fram emot att pilla mig i naveln, äta chips och göra läxan på söndag precis som vanligt. Jag firar ingen jämrans kommersialistkärlek, inte!

Trots detta har jag idag fått ett par kärleksbrev från kunder och jag frågar mig stilla, varför är det så att alla mina fan-siter finns i kalla klimat som, säg Wisconsin? Hur vore det med Florida eller Texas (Okej, de har 12 inchrar med snö i Dallas just nu, jag vet. Tomgångskör lite mera så ska ni se att jag måste fara dit snart också.)? Med lite tur kommer jag skaffa mig idolbas i Montana snart också. Precis vad jag behöver.

Who-fucking-ho.

Samtliga närvarande!

Veckans lärdom: Dit snöstormarna fara skall icke du. Fara, alltså.

Jag for till Washington i söndags på uppdrag av min skola och fick snabbt inse mitt misstag. Vem fan tar tåget till DC när det redan kommit ett par fötter snö och alla redan väntar på nästa ras? Jo, förstår ni, studenter från University of New Haven!

Att se Washington klädd i vinterskrud var ändå underbart vackert, innerstaden med dess monument och vackra byggnader är strålande vacker redan och med snö var det magiskt att skåda. Tyvärr var inte faunan där nere kompatibel med snön och en handfull av de vackra gamla träden föll under tyngden. På lyxbilarna.

En Mercedes med extra inslag av ek ser inte riktigt lika bra ut som en utan. Just saying.

På tisdagen ställdes alla tågen in redan innan snöoväder nummer två rullat in så jag fick ta hyrbil hem bara för att inse att motorvägarna runt hufvudstaden, tre dagar efter en storm, fortfarande var oplogade. Signad vare Nissan och deras vägsäkerhet för hem kom jag och satt prompt fast med den lille Mazdan i dagarna två istället. Det är besvärligt med vintrarna nu för tiden, är det månne dags att erkänna den globala uppvärmningens existens och skaffa sig vinterdäck?

Sova middag

Vem visste att jag kunde sova middag?

Jag vet inte det är bra eller dåligt, men jag har plötsligt blivit duktig på att sova mitt på dagen om jag behöver det och det är dessutom tydligen något jag behöver göra allt som oftast nu för tiden. Är det månne ett ålderstecken eller är jag bara stressad?

Jag väljer att hävda alternativ två.

Självanalys

Det är lite annorlunda att umgås så mycket med någon som inte dricker alkohol, inte dåligt annorlunda utan bara annorlunda helt enkelt. På många vis är det bra, för jag dricker mindre än om jag umgåtts med någon som också tagit sig ett glas vin om kvällen och gudarna ska veta att jag inte behöver mer kalorier än jag redan får i mig. Ett tag kände jag mig en aning neurotisk, faktiskt, det var mycket tankar på vad som var normalt i konsumtionsväg och inte. Att gå in i mitt kök eller öppna mitt kylskåp är till exempel inte en normal syn, det står en helt galen mängd med olika flaskor där inne, hälften är arvegods efter Pontus och Linda sedan de flyttade (inte katten dricker jag Pisang Ambon eller Southern Comfort, heller), min finaste whisky kom till efter att Lars specialbeställde en flaska med något som jag varken kan stava till eller uttala och sedan inte hann hämta ut innan han åkte hem till Sverige igen och minst tre flaskor har en kursare, som är spritdistributör lämnat hos mig. Sedan råkar jag också vara av den åsikten att varje kök ska ha en fin flaska bubbel i sig, för säkerhets skull, man vet nämligen aldrig när man måste ligga på en snöig strand och fira en födelsedag.

Det är lite som om mitt kök är en allmän tillflyktsort för diverse övergiven och hemlös sprit. ASPCA - The American Society for the Prevention of Cruelty to Alcohol. Jag är ordförande, kassör och sekreterare.

Sa jag att jag fick en liter med OP i juklapp av min hyresvärdinna också?

Ikväll stannade jag till för att köpa en flaska rött eller två, det är ju ändå helg snart, och kom på mig själv med att förstulet tjuvkika på alla andra i butiken. Där var en medelålders kvinna som köpte ett par flak Budweiser, antagligen till helgens Superbowl-partaj, en man som köpte en burk öl och en kvarting av något som han snabbt stoppade in i innerfickan och jag själv i svettiga jympakläder med två röda och en vit flaska i högsta hugg.

Den vita? Jamen, det var den sista kvar av sin sort och den såg så ensam ut!

"I wanna get myself a Charlotte"

- Surfa till urbandictionary.com och sök på ditt namn, skrev Linda till mig idag.

Det gjorde jag och visste ni att Charlotte är en "extremelly beautiful girl that is extremelly smart and that every one wants to date, a girl who is of top quality, an extremely popular girl that all of the boys like, a girl that everyone falls in Love with for her looks and intelligence.

Det ni. Man lär sig nya saker varje dag och från och med just idag är Urban Dictionary en auktoritet att lyssna på. Visste ni dessutom att man kan använda namnet Walter för att beskriva "unacceptably soft, boring behaviour."