Vårkänning, del 2

Så sitter man här, i kaoset, i princip färdigflyttad och klar med bara lite saker bortglömda där borta på Bredgatan (vem behöver ugnspannor, egentligen?). Solen skiner, de nytvättade gardinerna vimlar lite lojt i vårvinden, Walter bär kartonger och Hackebackepotatisen gör sin grej i ugnen medan 80-tals-Sting sjunger något deprimerande men vackert inne i huset. Jag har tagit lördag på en fällstol ute i kvällssolen på uteplatsen tillsammans med Tommy, den rödhåriga katten som jag fick med på köpet i den flytten. Tommy åker långkoppel så här i början av sin Branford-vistelse och envisas med att slå mig i huvudet med en nylonlina när han sniffar sig fram och tillbaka genom vår lilla trädgård.

Så satans harmoniskt, liksom.

Jag undrar vem som knarkar på den här gatan?