- Du skulle kunna lägga [to:'a], sa Bacheloren när jag suttit och stirrat på Alfapetbrädet i en god kvart utan att göra något mer produktivt än att gnugga mig i ögonen och sucka. Alfapet, eller Scrabble som amerikanerna säger, var, enligt mig, ett korkat spel där framemot nattkvisten igår.
- [To:'a]?? sa jag och började fundera på när franskan hade smugit sig in på spelplanen egentligen. Hittils hade alla mina försök till att spela på svenska nekats och varför skulle då franska helt plötsligt vara okej. Va? Va?! Va!!?!? Nämnde jag att det nästan var midnatt vid det här laget och att Scrabble var korkat? Dessutom hade jag inget jämrans "o" att lägga "toi" med ändå, så det så.
- Ja, "twa" alltså, du har ju ett "W" där, sa han.
- Twa? vad betyder det? frågade jag med lätt sammanbitna tänder.
- Vet inte riktigt, men det finns med i det officiella Scrabble-lexikonet och det är det som gäller.
Ungefär där bestämde jag att Scrabble nog inte var spelet för mig, iallafall inte med de regler som officiellt gäller. För vet ni? De är jättelöjliga. Ta till exempel det faktum att bokstaven "R" kan stavas "ar" på spelbrädet och att bokstaven "H" stavas "aitch". Eller att det finns ett poänggivande ord som heter "aa" som tydligen betyder "rough, cindery lava". Helt förfärligt löjligt om ni frågar mig. Just nu saknar jag snuskalfapet något helt otroligt.
Avslutande kan jag säga att "twa" kan betyda "två", så att ni vet. Ut och använd det nu, gott folk, för enligt det officiella Scrabble-lexikonet är det ett äkta bona fide ord. Och, det är ju det som räknas.
