Operation mysrum

Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla den här fullkomligt frantiska inredningsfasen jag är inne i för tillfället. Jag har roligt, håller igång den amerikanska ekonomin och bär tunga saker. Och så blir jag lite irriterad också, förstås.

Jag vet inte vem jag ska vara irriterad på den här gången, jag mesar lite fram och tillbaka, ömsom är det IKEA och en snar sekund senare är det Nationalencykopedin. Ni förstås, varje gång jag tvingas städa ur och i mina Billybokhyllor blir jag plågsamt påmind om hur totalt inkompatibla Billy och NE är. På en standard 80 centimeters Billy får det bara plats 18 band.

Men, jag har 20.

Det ser så taskigt ut när man måste ha 18 band på en hylla och de två sista, de får stå någon annanstans. Jag har testat att ha de 20 banden jämt fördelade över två hyllor och det ser inte okej ut det heller även om det är så det oftast blir. Ibland har man tur och kan ha två Billysar bredvid varandra och smygbygga ut en hylla bara så där men i nuvarande konfiguration kan inte jag det. Nåväl, det här var mitt I-landsproblem, har ni andra något att rapportera?

Livebloggning

21:45 Närmare undersökningar visar att man hittar skruvarna man vill åt om man drar ut lådorna i hurtsdelen på skrivbordet.

21:46 *skruva-skruva* Funderar på om jag ska erkänna exakt hur korkad jag är och skriva att jag kom på det där med skruvarna och lådorna.

21:48 Tejpar fast skruvarna på skrivbordet så de inte ska komma bort. Stolt.

21:49 Tindrar lite.

21:50 Svär. Funderar på hur lite luft med trä runt sig kan vara så bedrövligt tungt.

21:59 Får, med vinglighet och stort besvär, upp hurtsdelen på vinden.

22:oo Funderar på hur inte hela huset brinner ner när jag ser exakt hur rejäl pilotlågan på gasbrännaren jag har på vinden är.

22:06 Inser att jag aldrig kommer få upp skrivbordsskivan på vinden själv. Den är toktung! Mycket tyngre än hurtsen.

22:07 Försöker iallafall.

22:09 Misslyckas. Backar långsamt ner för de tre trappstegen igen.

22:10 Pustar. Tänker att det är tur att Joe och Barbara (de på bottenvåningen) är ute och reser så de inte hör hur jag bökar. Tänker sedan att om jag trillat och blivit klämd under ett skrivbord, hade jag nog saknat Joe och Barbara.

22:14 Funderar på var jag kan gömma skivan.

22:16 Försöker igen. Får upp den halvvägs, klämmer fast den på ett synnerligen påhittigt sätt någonstans vid trappsteg sju. Stolt.

22:17 Tindrar.

22:18 Hoppas att inte huset spricker av tyngden av skrivbordsskivan.

22:19 Pustar.

22:29 Får choklad.

Ett kungadöme för en man!

Ja, det är ganska givet att jag sitter här och saknar lite karlakalskraft en fredagskväll. Inte för att jag vill bli famnad eller så, utan för att hjälpa mig hantera mitt skrivbord som är världshistoriens tyngsta. Dessutom verkar det vara helt onermonterbart.

Tord, kommer du ihåg om man kan få av låddelen på något sätt?

Jaja, skam den som ger sig, jag har knappt ens börjat och redan är min rygg på väg att brytas i bitar. Nämnde jag att skrivbordet är tungt? Igår städade jag ut alla dess lådor och hittade ett visitkort från en av flyttgubbarna som bar in alla mina pryttlar här för dryga två år sedan. Tyvärr kastade jag det, annars hade jag helt skamlöst ringt och bett om hjälp. Andra saker som jag hittade var alla de små, pastellfärgade post-it-lapparna jag använde när jag försökte bestämma mig var jag skulle flytta en gång i tiden. Jag kommer ihåg hur jag, med Knyttet på telefonen, beväpnad med ett vinglas och en guldpenna, skrev för- och motlappar och klistrade över hela min sovrumsvägg. Mycket dumt skrev vi, men jag tror det blev rätt ändå.

Om jag nu bara kunde få ordning på skrivbordet också hade allt varit toppenbra.

Som spön i backen

Ja, nästan så illa är det. Två trevliga träffar inom loppet av en dryg vecka... Kors i taket.

Eftermiddagens/kvällens mansmaterial var en intrikat och något förvirrande mix av frispråkig humorist, sarkastisk vettvilling och helt vansinnig bitterhet på allt vad kvinnor och förhållande heter. Allt förpackat i ett till utsidan ganska attraktivt fodral.

Jag hade trevligt och skrattade en hel del men jag är fundersam ändå.

Kom ihåg!

Kom ihåg att gratta ett Knytte nära er idag, hon fyller nämligen år!

Done!

Vem behöver ovänner när man har ett Wii Fit?

Det här med bloggandet trillade ner lite i prioriteringslistan i helgen när jag blev med Wii. Efter mycket tjat, lock och pock var det fortfarande ingen av mina små vänner som ville köpa ett så jag bet ihop och skaffade mig ett själv. Själva inhandlandet var förvånansvärt enkelt, tyvärr kommer den lille vite med några smärre följdproblem. Som till exempel det där med att jag inte äger en TV.

Nåväl, det är väl inte första gången i världshistorien som ett spelkonsollinköp har föranlett en helommöblering av en lägenhet? Eller, kanske så... Planerna är i görningen på att kasta ut (eller, upp på vinden iallafall) skrivbordet från kontoret, skaffa ett litet bord och en skön fåtölj och slutligen göra om det ganska själlösa rummet till något mysigt. Och så ska jag skaffa mig någon slags bildvisningsmojäng också.

Med ett Wii kan man göra mycket saker, en del saker får en att skratta hysteriskt och en del andra inte så mycket, som det där med invägningen man ska göra i träningsprogrammet Wii Fit. Efter en sådan vill man mest se om prylen kan flyga...

Quality assurance

Hur man testar om man får ett glas vin till:

• Ställ ditt väl använda glas på ditt köksbord. Se till att ditt kök är litet.
• Öppna kylskåpet och korka upp flaskan.
• Ställ dig på ett ben.
• Håll upp kylskåpsdörren med det lyfta benet.
• OM du kan hålla balansen: häll upp ett glas till.
• Ställ ner benet.
• Stäng kylskåpet.
• Med foten.
• Öppna kylskåpet igen, ställ in flaskan.
• Fast bara om den inte är tom.
• Drick upp.

Min tand gör inte ont längre!

Omstart

Klockan åtta i morse fann jag mig själv i bilen på väg till tandläkaren. Igen. Jag var där i tisdags och lagade hål och jag måste säga att även om det inte var någon direkt trevlig upplevelse så gick det mycket bättre än vad jag trott. Han var en mästare på att sätta bedövning utan att det kändes ett dugg, jag vet inte hur han gjorde det riktigt. Efter att ha kännt mig lite öm ett par dagar började det igår kväll göra ont på riktigt, något som kändes ganska onödigt. Jag hade ju inte ont innan jag lagade saker och ting, varför skulle jag då få ont efteråt? Det var så där ont så att det blev jobbigt att sova till slut så jag gick upp och lämnade ett meddelande på tandläkarmottagnignens telefonsvarare och prick klockan åtta ringde de och bjöd in mig på ett okynnesåterbesök.

Hurra! sa jag, svor lite och kastade mig in i bilen.

Nu har vi putsat och filat lite till och jag hoppas att det ska bli bättre till imorgon, för jag har verkligen inte tid att ha ont i tänderna i nästa vecka.

Inför helgen

I helgen är det Super Bowl och då ska man dricka öl, äta mat och titta på sport på TV. Igen. Puh!
Jag har börjat fundera på vad man ska laga för något till kalaset och listan blir bara längre och längre. Här är några av mina funderingar:

• Flikig (!) blodapelsinkaka från SmittenKitchen
• Pretzlar, också från Smitten
• Mysteriebullar från The Pioneerwoman
• Baconlindade jalapeno-prylemojer. De gjorde jag förra året och det enda dumma med dem var att jag för hundrade gången lärde mig att man inte ska sätta i linserna efter att man pillar på pepparfrukter.
• En baconexplosion.
• Grisar i en filt.

Vad tycker ni?

Annat skvaller från den här sidan pölen är också att jag varit på bra date ikväll.

Min släkt

Den synnerligen vackra kvinnan som dyker upp ungefär 6 minuter in i den här lilla kortfilmen, det är min farfars syster Karin.

Den här och flera filmer av hennes make, Rolf Blomberg kan man hitta här.

En lista

Liten lista över saker man kan göra när man inte är ett dyft religiös:

• Svära
• Läsa Harry Potter
• Sova till lunch på söndagar
• Ha sex utan att vara gift

Det där sista var väldigt viktigt för killen jag gick på date med idag. Efter att vi pratat om religion ett tag blev han tyst och ett par sekunder senare utbrast han: "You're not religious. Then we can have sex!"

Uhm. Nä. Ska inte gifta mig med honom heller.

Jämrans T-mobile!

Damn you T-mobile! Nu har ni gjort en rolig reklam, det vet jag inte om jag tycker är okej.

Glappkäftad

Efter gårdagens tandläkeri har jag idag jobbat väldigt hårt med mitt nya mantra, det som ska rädda mina tänder från att desintegreras. Vad jag går runt och mumlar för mig själv om och om igen är "Lips together, teeth apart" och så tvångsavslappnar jag. Det är väldigt stressande.

Jag höll för övrigt att trilla ur stolen av tillbakahåller skratt när tandläkaren sa de där fyra orden till mig igår. Det var knappt att jag kunde hålla mig från att fylla i med de klassiska orden "som flickan sa" bara för att understryka snuskfaktorn i det hela, det är nog lite för tidigt i vår vänskap för att dra fräckisar.

Mama needs a new set of teeth

Varför får alltid tandläkare mig att må så dåligt?

Okej, den här gången kan det vara för att jag har en ny tandläkare och för att det var, i runda tal, fem år sedan jag var hos en riktig en senast men icke förty fick de mig nästan att gråta där på stället när de berättade om allt som var fel på mig: sneda tänder, hål överallt, mitt bitande och gnisslande har i princip reducerat ner dem till ingenting alls och inget tandkött har jag kvar.

Men annars var allting bra.

Jag förstår inte varför de ska vara så aggressiva, de dära? Jag vet ju att jag har dåliga tänder och jag vet ju att jag antagligen skulle haft tandställning när jag var yngre och jag vet att mitt gnisslande inte är nyttigt och jag vet att jag borstar tänderna för ofta, men det gör jag ju bara för det kliar så förbenat (ja, mitt tandkött kliar och det är helt normalt när man är bitare och jag vet inte hur man slutar - jag biter för det kliar och då kliar det mer och då biter jag mer. Det är nerverna).

Innan jag gick log tandläkarfarbrorn mot mig och sa "We're going to be very good friends, you and I". Jag sa att jag inte behövde flera vänner.

Hjälp mig

Kursen jag läser just nu är en slags ledarskapshistoria där tanken är att vi ska lära oss... Ja, lite av varje, verkar det som.

Veckans läxa går ut på att vi ska ta med oss två produkter till nästa föreläsning, två produkter som beskriver antingen våra professionella eller privata jag. Eller både och. Den första ska vara en representation av hur vi ser oss själva idag och den andra ska beskriva hur vi vill att andra ska se oss, en målprodukt.

Jag har ruskiga problem med att komma på vad jag är, kan ni hjälpa mig?

I sure know how to pick'em

Hotellen, alltså.

Nu är jag i Selma, CA, en liten håla på 24,892 personer som ligger utanför Fresno, en lite större håla på en knapp halv miljon invånare. Hotellet jag plockade ut är ingen höjdare, detta till trots att jag länge tittade och läste och jämförde. Det första rummet fick jag byta eftersom någon hade byggt om badrummet utan att ha städat efteråt, nu är jag inne på rum nummer två och jag har inte sett något otillbörligt men jag funderar ändå. Allt blir fel när man får köra in bakom en liten mexikansk restaurang för att i ett mörkt hörn hitta entrén till hotellet och sedan börja fundera på om inte min bredspacklingsteknik är bättre än killens som har misslyckats med väggarna i receptionen. Fast, det var kanske med flit han gjorde dem buckliga...

Nåväl, imorgon kommer två säljare och hämtar mig så att vi kan åka till ett sjukhus här i trakten. Jag ska bara överleva natten först.

Going west

Imorgon bär det av västerut, ända till Californien. En dag i Fresno och en dag i San Fransisco innan det blir till att åka hemåt igen. Inte jättesugen men det blir nog kul ändå, bara jag inte mellanlandar i Hudsonfloden.

Ska försöka att inte göra det.

Man är ju karnivor

Jag lagade middag ikväll, det bidde en svampbourguignon-gryta-sak från ett av de där ställena jag gillar att läsa om mat på nästan daglig basis. Och det blev verkligen jättegott, men nu när jag sitter här i värsta midvinternattskylan och kramar min skål med gryta/sak/mål mat kan jag inte låta bli att tänka att den här svampfesten jag gnider mig så sakta mot saknar något.

...

Tänk... Tänk om man hade haft lite biff i... Eller iallafall lite bacon!

Kött!

Jaja, nästa gång jag har tid att långkoka ska jag göra en riktig Beuf Bourguignon, jag lovar. Fram tills dess får jag vara nöjd med snabblagade svampinjoner istället. Gott var det.

I själva grytan/saken hade man även också ett par fina, små pärllökar och om man skriver lite fort blir det lätt fel:

Chottlips says: Oboy, oboy, oboy! Luktar den där svampgrytan gott eller vad? De små läkarna åkte i nu, höll jag på att skriva. Koka läkare!

Chottlips says: Men det är bara lökar. Wee! Folkmord!

Fuckwit says: Haha! Hur mycket vin har du att dela med dig sjävl?

Chottlips says: Ett glas.

Chottlips says: Men jag är rolig utan sprit.

Fuckwit says: I know

Chottlips says: Frågan är dock hur man skalar småläkarna utan att få så mycket spill. Det är en massa vitt skal överallt i köket. Som små, prassliga läkarrockar.

Fuckwit says: Haha!

Vad katten?

När man skrattar så man gråter åt det här, kan det betyda att man behöver sova då?

Jag bara undrar.

The shizz!

En kollega och jag hjälptes åt att komma på officiella och tråkiga formuleringar idag:

...
Chottlips says: I like it. Your suggestion is stuffy enough to sound official.

Jeremy says: I like stuffy.

Chottlips says: I love stuffy. It's the shizz.

Jeremy says: I wear a tie with my PJ's.

Chottlips says: Nice... I really don't know how to top that. I could say that I shower with heels on but that would just be crazy, not stuffy.

Jeremy says: Funny thing is..I would believe it!!

Chottlips says: Hmm... How bad could it be?

Jeremy says: Mabe a little slippery... I don't know.
...