lördag, november 15, 2008

Hjärtklappning, del 2

Okej, en liten uppdatering är på sin plats, dagen idag har varit en actionfylld en.

Efter mitt något generade telefonsamtal med polisen dröjde det ungefär en halvtimme innan en poliskontapel Jack och en kollega knackade på min dörr för att höra vad som var fel. Jag förklarade att min granne nog tullat på piller och alkohol idag, att han skrämt mig ganska rejält och att jag var rädd, arg och orolig för att han inte mådde bra där inne. Polis Jack sa att han skulle se om han kunde prata lite med grannen och se vad som var fel och sedan återkomma. Jag tackade och tassade in till mig igen för en stund innan Jack kom tillbaka med en klurig fråga: grannen vägrade komma ut genom dörren för att prata med polisen och de kunde intet göra om inte jag gjorde en formell anmälan mot honom. Det tackade jag nej till, tog Polisen Jacks kort och tackade dem så mycket för att de dykt upp så här en regnig lördag, på övertid och allt.

Man skulle kunna tro att historien tog slut här, att jag skulle få fortsätta vara generad i fred och städa lite halvhjärtat, men icke. Efter vårt lilla samtal stannade poliserna kvar utanför ytterligare en halvtimme eller så, jag antar för att signalera att de minsann inte gav sig så enkelt, samtidigt som grannens hyresvärd släppte in sig i grannens del av huset, hittade honom i ett miserabelt tillstånd och hämtade polisen. Grannen var inte bara naken utan även svettig, paranoid och i full fart med att klättra på väggarna, typiskt sånt man håller på med när man överdoserat kokain har jag lärt mig nu. Helt plötsligt dök ambulans och brandbil upp och det blev ett himla flängande utanför och jag, jag hade ingen aning om vad som hände där ute.

Nu är grannen ivägkörd till sjukhuset och jag och Jack har pratat lite om att det var bra att jag ringde ändå. Jag fick veta att grannen hade gjort en skylt där det stod "I need help" som han ville visa för mig, inte precis normalt blottarbeteende, och att hans allmäntillstånd varit ganska dåligt med livsfarligt högt blodtryck och skenande hjärta, därav svettandet och nakenheten.

Konstigt hur allt har sin förklaring, på något sätt. Nu återstår bara att luska ut hur man umgås med en granne som man inte bara ringt polisen på utan även fått bortkörd i ambulans och med stor säkerhet dömd för narkotikabrott? Tankar? Idéer?
.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Kusligt.
man aktar sig för dem, tycker jag.
iaf när de är nakna o kokainistiska. Och nog även när de är mindre nakna o kokainistiska. Så ajg tyckte du gjorde rätt. Man akn ju inte utgår ifråna tt alal nakan män som står o dreglar coh vill att amn ska komam in i deras hus behöver hjälp för de tagit för mkt kokain och att det därför är lugnt att gå in i deras hus....hade blivit ltie sur om du gått in i hans hus. POlisen var ett bra drag. Här isverige ahde de väl iten dykt upp, men där verkar de ju funka faktiskt.
Och duy har ju faktiskt itne bara ringt polisen på honom, fått honom bortkörd i ambulas och dömd för narkotikabrott, skulel tro du räddade livet på honom genom att ringa polisne o inte bara stänga dörren om dig o glömam saken. Bra gjort.
Kramkram

Marina Lagerberg sa...

Håller med. Du gjorde rätt.

Angående hur du ska förhålla dig till grannen: kom hem en lång stund under december så ska allt nog lösa sig.

Kram

Anonym sa...

Jag hade undvikit honom, tror jag.
/Frida

 

#Made by Lena