Tryggare kan ingen vara

När man bor i landet som jag ändå bor i, måste man fundera över en del saker. En av de sakerna är vapen och våld, två saker på v jag kan vara utan (tillsammans med vårtor och valium, bland annat) men som är ytterst påtagliga och obehagliga.

Härom veckan var jag ute och sprang min vanliga runda genom parken i mitt område och snubblade över ett tiotal polisbilar, en kravallbuss och ett oräkneligt antal poliser i kravallutstyrsel och vapen. Vapen på ryggar och i höftbälten. Det här var samma dag som ett stort antal människor dog i ett skottdrama där en desperat och uppenbarligen sjuk människa hade ihjäl folk i ett "community center" i en vanlig stad i upstate New York. Jag minns att jag instinktivt sänkte huvudet, höjde på axlarna och ökade tempot när jag skulle ta mig förbi det stilla infernot av människor, fordon och hektiskt blinkade saftblandare på parkeringen. Männen i gruppen stirrade på mig när jag sprang förbi och en stund senare körde hela konvojen förbi mig och jag kände hur jag till slut andades ut och slappnade av lite.

Män i uniform stressar mig, vapen stressar mig än mer. Kombinationen genererar nya rekord på min vanliga runda om 5 km.

I morse stod jag i trapphuset här på hotellet och spanade ut över ett mindre hav av polisbilar, jag delar boende med något slags polismöte, en hel uppsjö med uniformerade, disciplinerade och våldsvana män på konferens. Vart jag än vände mig fanns de, korklippta och satta, och när jag påtalade det hela för min lokale Sectrakontakt och hans fru sa de "Vad trygg du måste känna dig!" och jag sa "Ja" för det är det förväntade svaret. Men, det var en liten, vit lögn för jag är övertygad om att våld föder och attraherar våld och jag kan inte låt bli att känna ett visst obehag över mitt ofrivilliga sällskap. Dessutom hade jag minuten innan försiktigt deklarerat min ateism och som den smått socialt begåvade person jag anser att jag är, insåg jag att man ska undvika att vara alltför avvikande om man ska kunna umgås avslappnat ett par timmar en vanlig onsdag.

Det här med trygghet är komplicerat, det är nog min enda slutsats av den här upplevelsen.