Ja, jösses jesus hur nyfiken jag är på hur hon har det där borta, hon Knyttet. Det är för tyst på hemmafronten! Är det någon som vet något? 
Pontus frågade om jag skulle hålla mig undan när vi får oväntat besök och jo, det tror jag väl att jag kommer göra. Just nu har jag lyckats få till en hel vecka med resor i mittersta USA bara som en ren slump ändå, så jag tror inte det kommer bli så svårt.
Det är ju inte så att jag vill ha tillbaka något. Det vill jag inte, inte med det medföljande ontet i magen och oron och svartsjukan. Inte ens om jag skulle få bli hur betagen och beundrad som helst eller om det skulle vara lite mer på rikt. Brännt barn skyr elden, ni vet.
Det hade varit så mycket enklare att glatt vältra sig i klyschor som att "gå vidare" om jag också hade blivit hittad och funnen. Lite räddad. Men det har jag inte blivit. Och jag mår dåligt för att jag gnäller så. Jag är verkligen av den uppfattningen att det är upp till mig att bli allt det där - funnen, livbojad och rosigt enleverad. Det är ju inte så att jag inte har fått erbjudanden, det har inte varit rätt erbjudanden, bara.
Jag är ju inte arg, bara förbannad. Och han är ju bra och trevlig som bara den, bara jävligt dum. Så tycker jag.
.
Jag sitter barnvakt åt Olivia ikväll och jag funderar på om det kan vara världens bästa jobb. Innan föräldrarna gick nattades den lilla och sedan fick jag en bricka med vin och ost i knät.
Nu sitter jag här med ett glas vin, en tyst babymonitor och ungefär 3 miljoner syrsor på balkongen och överväger karriärbyte.
.
Sometimes the T.V. is like a lover
Singing softly as you fall asleep
... Jag som inte ens har en TV.
.
Jag har stängt av kylan här i lägenheten eftersom de som vet säger att det inte är högsommar längre, men det var tydligen korkat. De senaste nätterna har jag vaknat en gång i kvarten och drömt mardrömmar om vartannat. Inatt likså, vilket var ganska bra för då kom jag upp i tid för att säga hej då till Lillstrumpan som ska flytta idag.
Mamman och jag oroar oss.
Just den här morgonen vaknade jag med insikten om att hon inte skulle ha någon frukost att äta imorgon. Och ingen väckarklocka heller. Hur skulle hon komma upp i tid utan en sådan? Visst, hungern skulle väcka henne till sut, men ja, ni vet. Jobb brukar börja innan hungern sätter in. Hon har ingen säng heller men hon är ung och studentska så hon är van vid att sova på underliga platser. Tror jag. Jag sov i och för sig oftast i någon slags säng när jag var studentska, det var ett par nätter i tält där men de var sällsynta, men jag var en mycket ansvarstagande studentska förstås. Har jag för mig. Sedan har hon ingen diskborste med sig heller men det oroar jag mig inte så mycket för egentligen, hon har ju inget att diska liksom.
Fadren säger att hon platsar i zigenarlandslaget. Det tycker jag är kul på ett väldigt politiskt inkorekt sätt.
Nåväl. Jag kommer hålla tummarna så hårt att jag får träningsvärk och inte kan jobba de kommande dagarna, Knyttet, och kom ihåg att telefon och internet är det viktigaste du har att fixa när du kommer fram. Screw frukost!
Kram!
/Syster Yster, den stora
Jag tittade på vad Googles översättningstjänst gör med en blogg nu för tiden och det här var vad jag fick se:
A benign hand that puskar me in the hair, a knee to rest your head in, a moderately heavy chin leaning on my shoulder, a stomach against my back, one arm around my waist, a stationary breath in my ear, a kind of min, a hand on my neck, a finger, which dries out, which alone tears, an eye that captures the middle and a nose in halsgropen.
That's all, nothing more and nothing less.
"A nose in halsgropen"... Det fattar man väl?
Dagens insikt:
Det är tydligen så att bara för att man är doktorerad och är halvvägs genom en läkarutbildning behöver inte det betyda att man är supersmart.
Go figure.
I'm not going to say
That you ever stop to think along the way
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
It's all I know
I'm not going to state
Obvious observations everybody makes
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
You better be prepared to be surprised
It's all I know
The weight of the world
And the hurt and the dirt
Can make you disturbed
But I heard, but I heard
When I wrap my arms around you
Every mistake we made crumbles
When I wrap my arms around you
Everything echoes a new song
I'm not gonna whine
Or scream out I'm so tired
Through the mike
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
You got to be prepared to be surprised
It's all I know
The weight of the world
And the hurt and the dirt
Can make you disturbed
But I heard, but I heard
When I wrap my arms around you
Every mistake we made crumbles
When I wrap my arms around you
Everything echoes a new song
I'm not gonna lie
Saying everyone's gonna be alright
And fine until we die
But what else can you do
But hope and pray and save
And we'll get by
Be prepared to be surprised
Better be prepared to be surprised
You got to be prepared to be surprised
It's all I know
Vågar jag gå till det här stället? De verkar lite farliga...
Om ni säger att jag ska så gör jag det.
... En snäll hand som puskar mig i håret, ett knä att vila huvudet i, en lagom tung haka lutad på min axel, en mage mot min rygg, en arm runt min midja, ett stilla andetag i mitt öra, en kind mot min, en hand på min nacke, ett finger som torkar bort den där ensamma tåren, ett öga som fångar mitt och en näsa i halsgropen.
Det är allt, varken mer eller mindre.
Jag har tjuvstartat min skolgång nu. I morse började min första kurs, en som handlar om kommunikation och än så länge är jag inte så värst imponerad. Idag var föreläsningarna ganska värdelösa, mest bara planlösa diskussioner som inte ledde någonstans, typiskt sådant som gör mig otroligt frustrerad. Jag älskar att diskutera och jag kan till och med tolerera att ha fel ibland, men något måste vi allt komma fram till om inte jag ska känna mig väldigt otillfredsställd.
Nåväl, en av artiklarna jag fick med mig hem har som tur var bidragit med ett par underhållande nyheter till min vokabulär:
Det är som sagt inte bara Vickan Silverstedt och Dolph Lundgren som kan visa på språklig låghalthet mitt i expatrioterandet, alla vi andra här i Bullerlandet kan också. Senast ikväll pratade Fru Österholm om att hon skulle jobba på sin tan så snart hennes pool var klar. Tan som i solbränna, alltså. Ganska förfärligt, eller hur?
En del svengelska blir dock bättre, vad sägs till exempel om mitt ganska vanligt förekommande profust, ett ord som inte finns på Svenska även om det borde göra det. Om man ber Google definiera det Engelska profuse får man veta att det betyder exuberant, produced or growing in extreme abundance, pouring forth liberally, bountiful, lavish, prodigal och lush. Hur kan vi välja att inte ha fler ord ord som betyder allt det här i vårt språk? Jag har sålunda beslutat mig för att införa det i Svenskan lite i smyg och tänkte fråga om ni kanske vill hjälpa till. Kasta in ett profust när ni kan under dagen idag och se hur det känns, jag lovar att det snart kommer bli en vana. Eller en ovana, de är oftast vanligare och trevligare än vanorna.
Magen kurrade och det var något som saknades när jag kom hem från bion ikväll. Det jag mest av allt ville ha var det här:
Med smör på.
Men jag fick hålla till godo med det här:
Med ost på.
Min bästa projektledarkollega, vi kan kalla honom Bich för han heter nästan så, ska skaffa glasögon och vi har tagit tillfället i akt och retat honom lite för att han har blivit gammal. Inte för att jag kan säga så mycket då jag haft glasögon sedan mellanstadiet, men det vet inte han om. Än.
Nyss frågade jag honom vilken sorts bågar han ska skaffa: tuffa och sportiga, intellektuella eller ska han köra på en slags sexig-bibliotekarie-look, kanske?
Svaret kom snabbt och något oväntat.
- I'm going for the pervert look, thanks for asking.
Jamenjaha.
Ja, och tacka gudarna för det!
Det satt hårt åt men nu är jag accepterad, officiell och intagen på skolan. Och fucked också, om man frågar Pontus, för nu kommer jag aldrig härifrån.
I wish. (Om själva påsättandet alltså, inte om jag aldrig ska komma härifrån. Man måste kommunicera tydligt.)
Nya bud från min tilltänkta skola: Alla mina svenska universitetsbetyg måste autentiseras via någon slags myndighet, något som tar tid, kostar pengar och är besvärligt, framför allt när min gamla institution INTE ENS FINNS LÄNGRE!
Ursäkta mig medan jag attackbölar lite.
*Exakt vad Marina och jag pratade om idag. Jag ber så mycket om ursäkt till alla amerikaner men det här är alldeles för roligt att inte publicera... Den man älskar, agar man och så.*
Chottlips says: Varför har jag så korkade medarbetare?
Marina says: Därför att du är i Amerika
*Ungefärligt samtal mellan Charlotte och Pontus en ovanligt vanlig måndag som den här*
- Charlotte, du verkar vara lite långt bort idag.
- Mmm...
- Är du trött?
- Mmm... Och så är det tråkigt här! Det var bättre hemma, där fanns det Lockarps limpa och OS på TV!
- Oj. Ja, den där limpan vet jag inget om men den är säkert bra och på TV här är det bara amerikansk sport hela tiden. Jag förstår dig.
- Ja!
- Nå, Charlotte, vilken sport vill du se?
- Hästar och backhoppning!
- Hästar och backhoppning... Ja, jävla skitland till att inte visa backhoppning på sommar OS-sändningarna. Nu förstår jag ännu bättre.
