Imorgon drar vi iväg in till Manhattan igen (Åh, vad jobbigt!) för att prova bröllopsklänningar. Den här gången är det på riktigt för i sommar ska Jaime gifta sig.
Kul!
.
Ingen kommer undan.
Jag ber som vanlig ursäkt i förväg för här kommer åter igen ett otroligt politiskt inkorrekt inlägg men det kom till när jag var fylld till nacken med allt för dyr drink och bensparkande fruntimmer. Vid närmare eftertanke hade jag inte kommit in på det här tankespåret utan lite hjälp från Rocketterna. Allt är deras fel
Får man ens säga dvärg idag, undrar jag?
Nå, på föreställningen i söndags var det inte bara lamor, äkta snö och får på scenen, det fanns även steppande dvärgar som så fint gestaltade Tomtens små nissar. Man blev rörd. Men, min hjärna stannade så klart inte där utan spann glatt och ohämmat vidare i nya och oanade banor. Håll i hatten nu, ungar.
Tänk er en framtid à la Star Trek, där alla genetiska snedsprång kan botas med lite strålning eller en sådan där käck halsinjiceringsmojäng eller kanske med några nanorobotar från ens bästa hus-Borg och vips så har vi fixat "dvärgproblemet" (Usch, vad hemskt!). Vad blir följderna av det här, tror ni? Vad kommer nöjesvärden och Hollywood säga? Kommer det bli någon remake av Kalle och Chokladfabriken? Hastigt och lustigt slog min hjärna in på ett helt galet spår (Förlåt. Igen) och jag började tänka att man kunde starta en dvärgfarm för att tillfredsställa nöjesbranchens behov. Men, när man väl börjat fundera på dvärgfarmar är nästa naturliga steg att komma på tanken på dvärgfarmsaktivister, ni vet, som med minkfarmsaktivisterna fast bättre. Ju mer jag tänker på det här desto mer galet och hemskt kommer jag på och det blir bara värre så nu slutar jag.
Och, åter igen, jag är ingen hemsk människa, jag har bara en väldigt vindlig hjärna. Jag lovar. Dessutom behöver jag semester och om det någon gång behövs dvärgfarmsaktivister kommer jag stå i första ledet.
.
Är man ond om man tycker det här är lite humor?
(Det är alltså en generell uppmaning till Wall Street, snott härifrån.)
.
Då jag hade lite problem med att hinna med mitt flyg till RSNA förra lördagen glömde jag helt ta med mig kameran i år, lite sorgeligt för det finns mycket underligt att avbilda på en jättemässa.
Men! Jag hittade den här bilden som bevis på att jag i alla fall var där och tog hand om det viktiga. Champagnetornet.
.
Själva bensprattlet var ganska underbart och just nu sitter jag och surfar dansskolor i regionen för åh! vad jag vill dansa. De är duktiga, de där rocketterna, vi fick se alla sorters jazzdans och en god del step som gjorde att det ryckte i 
benen. Publiken fick riktig snö blåst på sig och gissa om man tappade hakan när det dök upp levanda får och kameler på scenen när det skulle födas Jesusbarn.
.
Jag kör tydligen på en komprimerad jul i år, det bara blev så. Jag har rationaliserat bort adventsstjärnor, pynt och saffransbullar så här långt men idag tog jag ytterligare ett par steg framåt i mitt förenklade firande.
På två dagar har jag tagit mig ganska långt, tycker jag. Lille granen är tokfin och det gamla vanliga pyntet (Darth Vader, Dödsstjärnan, Shrek och de norska flaggorna) har fått sällskap av en julpåve, en Red Sox-boll och en New York Mets-figur. Bilder följer. Kanske.
.
Det är samma visa varje år vid den här tiden på året. Det är skrämmande hur så många kan ha så pass fel i en så viktig fråga.
Och frågan jag tänker på lyder: Hur klär man en gran på bästa sätt?
Svaret är: Alla ni andra gör fel, det är precis tvärtom mot vad ni gör nu.
Att det ska vara så svårt att förstå att först sätter man på allt vanligt pynt, och efter det kommer det andra som i ljus, glitter och flaggor.
Varför är det så svårt?
.
Ryktena om min död är gravt överdrivna, jag är kvar bland de levande fortfarande även om det är lite knappt. Mina fötter gör ganska ont, mitt huvud är väldigt påtagligt och min rygg är ganska trasig. Det tar på kroppen att dema PACS och RIS hela dagarna, förstår ni.
Nu ska jag smyga bort och stjäla lite kaffe från baren, bara en timme kvar innan man får sätta sig ner och vila lite.
.
Hört vid middagsbordet:
- Har vi något att vara tacksamma för?
*tystnad*
- Då får vi väl vara nöjda med att vara kåta och glada, då.
.
Säg hej till Inspivron.
Spring inte 12 km utan trosor, det är inte så bra som det låter.
7 km - inga problem.
9 km - aj.
12 km - oanade följder.
Jag tror visst det kallas skavsår.
Lite som här fast utan backupsångaren. Och bikinibrud eller melodifestivalhöjning eller stora fordon i bakgrunden för den delen. Jaja, jag tror ni forstår.
.
Idag drog jag till med den här fina meningen:
"...jag vet inte om han gillar opera för det frågade jag aldrig. Jag bara gympar till konklusionerna." (en något vågad variant på jump to a conclusion, alltså)
Igår skulle jag beskriva en jag känner som inte är så teknisk av sig varpå det nya ordet "o-tech" dök upp. Det uttalas otäck och jag hävdar å det kraftigaste att man kan säga non-tech varpå ordet o-tech också borde finnas.
Väl?
.
Varför finns det aldrig några klockor på flygplatser? År det någon som vet det? Hur många tidsmissar hade kunnat förhindras genom en korrekt distribution av klockor, säg var 10:e meter, i själva flygplatsbyggnaden?
Tjänar någon pengar på att inte visa tid i terminaler?
Det är det jag verkligen vill veta.
/C - konspiratorissa
.
Jo, alltså. Allt är T-Mobiles fel.
Min mobil klarade inte ställa om tiden till Arkansasianska igår så jag gjorde det manuellt så att väckarklockan skulle funka och det ångrar jag lite nu. För vet ni, när man glömmer ställa tillbaka den sedan kommer man missa sitt flyg ganska rejält när man åker hem.
Jätterejält. Inte ens nära var jag.
Nu sitter jag på ett lite smågrisigt hotell vid flygplatsen (Men gratis internet!) med två bultar på dörren. Man blir lite nojjig av grisiga hotell.
Men, det är billigt i alla fall.
.
Varfår kan jag inte göra Kladdkaka? Varför ska det vara så svårt? Varför blir de bara torra och luftiga?
Lär mig hur man gör!
.
Åter igen är kvinnor förlorare i dagens samhälle och åter igen blir jag upprörd å deras (mina?) vägnar...
Enligt en undersökning av Prince & Assoc. kommer mer än 80 procent av de tillfrågade i underökningen ge färre presenter och skämma bort sina älskarinnor mindre. Kvinnornas älskare går däremot mer oberörda genom krisen. Detta då färre än 20 procent av de tillfrågade kvinnorna kommer att dra ner på utgifterna till sina älskare. Mer än hälften av kvinnorna kommer att skämma bort sina älskare ännu mer på grund av de tuffa tiderna. Kvinnor blir alltså mer givmilda till sina älskare när plånboken blir allt tommare.
... Ska inte gifta mig med den här heller.
Have you ever thought about what protects our hearts?
Just a cage of rib bones and other various parts.
So it's fairly simple to cut right through the mess,
And to stop the muscle that makes us confess.
And we are so fragile,
And our cracking bones make noise,
And we are just,
Breakable, breakable, breakable girls and boys.
.
Okej, en liten uppdatering är på sin plats, dagen idag har varit en actionfylld en.
Efter mitt något generade telefonsamtal med polisen dröjde det ungefär en halvtimme innan en poliskontapel Jack och en kollega knackade på min dörr för att höra vad som var fel. Jag förklarade att min granne nog tullat på piller och alkohol idag, att han skrämt mig ganska rejält och att jag var rädd, arg och orolig för att han inte mådde bra där inne. Polis Jack sa att han skulle se om han kunde prata lite med grannen och se vad som var fel och sedan återkomma. Jag tackade och tassade in till mig igen för en stund innan Jack kom tillbaka med en klurig fråga: grannen vägrade komma ut genom dörren för att prata med polisen och de kunde intet göra om inte jag gjorde en formell anmälan mot honom. Det tackade jag nej till, tog Polisen Jacks kort och tackade dem så mycket för att de dykt upp så här en regnig lördag, på övertid och allt.
Man skulle kunna tro att historien tog slut här, att jag skulle få fortsätta vara generad i fred och städa lite halvhjärtat, men icke. Efter vårt lilla samtal stannade poliserna kvar utanför ytterligare en halvtimme eller så, jag antar för att signalera att de minsann inte gav sig så enkelt, samtidigt som grannens hyresvärd släppte in sig i grannens del av huset, hittade honom i ett miserabelt tillstånd och hämtade polisen. Grannen var inte bara naken utan även svettig, paranoid och i full fart med att klättra på väggarna, typiskt sånt man håller på med när man överdoserat kokain har jag lärt mig nu. Helt plötsligt dök ambulans och brandbil upp och det blev ett himla flängande utanför och jag, jag hade ingen aning om vad som hände där ute.
Nu är grannen ivägkörd till sjukhuset och jag och Jack har pratat lite om att det var bra att jag ringde ändå. Jag fick veta att grannen hade gjort en skylt där det stod "I need help" som han ville visa för mig, inte precis normalt blottarbeteende, och att hans allmäntillstånd varit ganska dåligt med livsfarligt högt blodtryck och skenande hjärta, därav svettandet och nakenheten.
Konstigt hur allt har sin förklaring, på något sätt. Nu återstår bara att luska ut hur man umgås med en granne som man inte bara ringt polisen på utan även fått bortkörd i ambulans och med stor säkerhet dömd för narkotikabrott? Tankar? Idéer?
.
Jag blir så arg på människor ibland, de kan vara så vidriga och få mig att må mig så dåligt.
Kommer ni ihåg min nakne granne? Han försökte nyss få mig att gå in i hans hus under pretensen att han behövde hjälp. Nu.
Jag är snäll och jag vill hjälpa när jag kan men när personen som säger sig behöva hjälp, återigen, envisas med att vara naken, sluddrig och med dräggel ner på hakan vill jag inte vara med och leka. Inte ens om han ber snällt. Den här gången stod jag utanför hans uppställda dörr och sa att om han ville ha hjälp fick han minsann komma ut och berätta vad han ville först. Ut kom han, naken och dan varpå jag argt förklarade att "This is not ok!", gick hem med ilskna blixtrar skjutande ur ögonen och brutal hjärtklappning.
Jag blir rädd när folk gör så här och jag hatar när män skrämmer mig. Jag blir arg på mig själv när jag blir rädd. Jag ringde till polisen och berättade att jag bor granne med en instabil karaktär som gillar att blotta sig bara för säkerhets skull.
.
