Igår dök det upp en trött och tilltuffsad Niklas i mina faggor, jag hittade honom telefonledes runt åttasnåret då han änteligen (som vi väntat!) slog mig en signal föra att berätta att hans telefon inte funkade och att han kommit fram hel och nästan ren. Jag och Lindan försökte locka hit honom med snälla ord och lasagne men vi fick helt enkelt se oss slagna av hotellsängar och annat tjafs.Men, i morse hämtade jag upp honom på hanses hotell och lotsade honom till jobbet nästan helt utan problem och vips, sedan gick dagen i ett endaste streck. Jag förstår inte riktigt det här, men tiden går så snabbt på kontoret. Jag kan räkna gångerna jag kommit därifrån före klockan sex på min ena hand, ikväll packade jag lådor till en säljare till halv sju innan Niklas släpade mig därifrån för att få utlovad mat och lyxglass. Undrar hur länge man ska ha det så?
Jag har nu iallafall utfodrat min svensk med gammal mat, även kallad rester, och ny mat, Ben&Jerry-glass i smakerna Choklate Chip Cookie och Peanutbutternånting och gissa om vi blev mätta. De kan göra god glass i det här landet, det måste jag tillstå, ingen som helst snålighet vad gäller klumpar med choklad, deg eller jordnötssaker. Gott! Det finns rester kvar så den som vill ha ny, gammal mat imorgon kan bara ta och pallra sig över så blir det dessert till imorgon klockan nio.
Då tror jag det är mer Lost också.
Wee!
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan