Labour Day

Som svensk vill man gärna tro att man har ensamrätt på det här med socialismen, speciellt i ett land som USA där man är konsumtionshetsat marknadsmässig mest hela dagen lång. Men, vips förvånar de en och drar till med en hel arbetarhögtid, bara sådär: en ledig måndag helt omotiverat i slutet av Augusti, hela den på något sätt tillägnad arbetarna. De kallar den Labour Day och den är en artificiellt framtagen helgdag eftersom myndigheter och öltillverkare tyckte att vi behövde vila och dricka lite mera.Hur den än kom till, tackade jag, neg och tog emot och for glatt till de norra delarna av min stat för att leka med Bachelor #3 och hans familj och deras vänner för dagen. Man kan inte säga nej när man blivit inbjuden till traditionell familjepicknick på en nationell högtid, bara så där. Så tänkte jag, tog kameran i ena handen, en ananas och lite hemlagad mat i den andra och satte mig i bilen och drog iväg. Hur farliga kunde de vara, egentligen?

Inte farliga alls utan snarare ganska rara. Jag hade det väldigt trevligt även om Bachelor #3 lät mig fara vind för våg lite hur som helst i sällskapet. Det är tur att man är ganska socialt lagd av sig, dessutom är det tur att man kan gömma sig bakom en kamera när det verkligen kniper och man blir blyg. Jag tog massor med fina bilder på en liten, charmerande dam i sällskapet och jag tror att jag har prånglat in mig som hedersfotograf i familjen för ett tag iallafall.

Om inte annat har jag lärt mig att Labour Day går ut på att leka, äta, spela volleyboll och dricka öl under en hel dag. Sämre måndagar kan man ha, eller hur?