Jag har visst blivit med hemmafru. Eller bortafru. Eller kanske bortaman.
I morse när jag traskade ut till bilen lämnade jag en nyvaknad bachelor bakom mig, en som lekt pyjamasparty med mig då han skulle på möte i trakten på förmiddagskvisten. Det är alltid lite trist och väldigt omotiverande att behöva åka till kontoret när man vinkat hej-hej till någon som håller på att morna sig som bäst, det är inte så att jobbet drar så himlarns just där och då, kan man säga. Nåväl, jag åkte dit och jobbade och jobbade och jobbade och när jag vid halv nio till slut trillade in genom dörren på bredgatan igen hittade jag ett spretigt meddelande på köksbordet. Det löd:
"Cheese and dinner in refridgerator."
Bredvid stod det ett övertäckt glas med rött.
Och disken var till och med gjord.
Jag gapade en ganska lång stund, sedan åt jag pastasallad.
Fast, jag saknar dig fortfarande Linda.
