Jag är fortfarande här, oroa er inte, livet ångar på lite extra snabbt just nu så det här med skrivandet är något eftersatt.
Förlåt.
Förrförra helgen for jag till Zürich för att titta på världens finaste underverk, min systerdotra. Det var ungefär det bästa med hela Mars. Det och det där lilla, lilla huset som dök upp i Branford härom veckan. Jag tror banne mig att det är flyttdags, hörrni!
Att gå hem med tomt koppel
-
Man vet ju att det ska hända. Att en älskad lurvig del av familjen ska
lämna in. Ändå slår smärtan och saknaden till med full kraft när vi lämnar
veterin...
6 dagar sedan