Det här är inte bara den vädermässigt underligaste sommaren jag varit med om sedan jag flyttade hit, utan även den mest åskrika. Nästan varje vecka har vi kvällar med "torr" åska, det blixtrar tyst, högt uppe i skyn och man hinner få förvarning om vad som komma skall; ett riktigt åskoväder med skyfall och muller så att det skakar i väggarna. Just ikväll har vi, som många gånger förut, suttit ute på balkongen hos Pontus och Linda och bara väntat på det oundvikliga ovädret under det att vi ätit god middag och druckit fulskumpa och konstaterat att det, konstigt nog, i princip fortfarande slår en svensk normalsommar. Åsksommarvärme värmer den med.
Efter att jag kom hem satt jag ute på verandan ett slag och bara tittade, i shorts och linne - det var allt som behövdes, med fötterna på verandaräcket. Det är ett storslaget och skrämmande skådespel där ute och jag borde egentligen dra ut sladden på allt jag äger och har. Men, usch vad tråkigt och trist, jag tror jag chansar den här gången också!
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan