Vi planterade lökar i lördags. I söndags vaknade vi, fortfarande med jord under naglarna, och tittade ut över den lilla trädgården och kände en bitter besvikelse.
Inga jävla blommor här, inte. Eller ja, men inga NYA blommor.
Nu ser jag fram emot sex månader av besvikna morgnar. Men sedan, sedan ska jag bli så obesviken att ni inte kommer fatta vad som hänt!
Om inte monstermaskarna äter upp alla våra krokusar först, förstås.
Att gå hem med tomt koppel
-
Man vet ju att det ska hända. Att en älskad lurvig del av familjen ska
lämna in. Ändå slår smärtan och saknaden till med full kraft när vi lämnar
veterin...
5 dagar sedan