När man ligger på golvet i hallen och gråter dagen före julafton kan man väl kanske inte påstå att allt är så pärskans tipptopp egentligen. Inte heller när man sitter på en parkeringsplats utmed Route 1 och hyperventilerar i takt med den hektiska julhandeln. Det är fortfarande inte så super när man gråter i kryddhyllan på Stop'n Shop. Man tackar däremot gudarna för vattenfast maskara och automatiserade kassor så man kan slinka vidare utan att göra alldeles för mycket väsen av sig.
Jag skulle kunna säga att jag inte vet vad som far i mig, men det vet jag mycket väl. Jag vet bara inte hur jag ska få det att sluta.
God jul allihopa, ha det underbart bra.
Att gå hem med tomt koppel
-
Man vet ju att det ska hända. Att en älskad lurvig del av familjen ska
lämna in. Ändå slår smärtan och saknaden till med full kraft när vi lämnar
veterin...
4 veckor sedan