"Are you avoiding me?"
Trånare #2 hade smugit på mig snett underifrån medans jag stod inklämd mellan ett löpband, en papperskorg och TV-apparaten, lite smått slentrianknappandes mellan kanalerna på dumburken.
"Me? No! Yes! Maybe... I don't know...?"
Så löd mitt synnerligen elokventa svar. Sedan fortsatte jag med att välta sex löpband, snubbla på mig själv, sätta igång en mindre tropisk storm och säga konstiga saker. Och rodna förstås.
Som till exempel när han ställde om frågan efter att jag samlat mig lite:
"I feel like you've been avoiding me, no smiles, not saying hi, no eye contact."
"Well, I haven't exactly been avoiding you, per se, mostly I've just been feeling awkward. When I don't put body parts in my mouth I do a very good awkward... Hmm, that didn't come out right now, did it? I mean, as you noticed I'm really good at inserting my foot in my mouth. That was the body part I was thinking of. Really."
"Heh, that was actually a bit awkward."
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan