I kväll har himlen ingen skrud

Krama någon du tycker om idag. Krama någon du inte känner.
Säg något snällt.
Gråt gärna och om du vill och kan, kan du prova att le genom tårarna.
Skapa en liten pöl av gråt på ditt skrivbord. Doppa fötterna i den.
Svär åt en dator men förlåt den för dess dumheter.
Svär åt allt möjligt. Strunta i att förlåta. Var bitter. Och arg.
Uppskatta regnet.
Håll i något som är tungt. Känn dig tung. Håll i dig själv.
Förstå att orden inte alltid räcker till men att tankar kan resa väldigt långt. Särskilt de varma, de lyfter lika lätt som varm luft stiger.

Kom ihåg något Karin Boye skrev som du föll för när du var tonåring:

I kväll har himlen ingen skrud.
Han huttrar naken.
Och aldrig såg jag förr hans blick
så alltför vaken.

Säg, när du somnar in i kväll:
En dag är vunnen.
På vägen där man mister allt
en rast är hunnen.

Så skall du leva dag för dag
och ständigt mista,
och ändå vilja vara kvar
in i det sista.

Så skall du finna livet starkt,
som orkar brinna.
Så skall vart miste bli en vinst --
ty du skall hinna

allt längre mot den livets grund,
som fött dig naken
och bortom alla drömmars svek
är själva saken --

tills i ditt största mistes stund
din själ förbrunnen
går till de släckta ljusens stad.
En dag är vunnen.