Uppbrott

Jag har stängt av kylan här i lägenheten eftersom de som vet säger att det inte är högsommar längre, men det var tydligen korkat. De senaste nätterna har jag vaknat en gång i kvarten och drömt mardrömmar om vartannat. Inatt likså, vilket var ganska bra för då kom jag upp i tid för att säga hej då till Lillstrumpan som ska flytta idag.

Mamman och jag oroar oss.

Just den här morgonen vaknade jag med insikten om att hon inte skulle ha någon frukost att äta imorgon. Och ingen väckarklocka heller. Hur skulle hon komma upp i tid utan en sådan? Visst, hungern skulle väcka henne till sut, men ja, ni vet. Jobb brukar börja innan hungern sätter in. Hon har ingen säng heller men hon är ung och studentska så hon är van vid att sova på underliga platser. Tror jag. Jag sov i och för sig oftast i någon slags säng när jag var studentska, det var ett par nätter i tält där men de var sällsynta, men jag var en mycket ansvarstagande studentska förstås. Har jag för mig. Sedan har hon ingen diskborste med sig heller men det oroar jag mig inte så mycket för egentligen, hon har ju inget att diska liksom.

Fadren säger att hon platsar i zigenarlandslaget. Det tycker jag är kul på ett väldigt politiskt inkorekt sätt.

Nåväl. Jag kommer hålla tummarna så hårt att jag får träningsvärk och inte kan jobba de kommande dagarna, Knyttet, och kom ihåg att telefon och internet är det viktigaste du har att fixa när du kommer fram. Screw frukost!

Kram!
/Syster Yster, den stora

Translatortrams

Jag tittade på vad Googles översättningstjänst gör med en blogg nu för tiden och det här var vad jag fick se:

A benign hand that puskar me in the hair, a knee to rest your head in, a moderately heavy chin leaning on my shoulder, a stomach against my back, one arm around my waist, a stationary breath in my ear, a kind of min, a hand on my neck, a finger, which dries out, which alone tears, an eye that captures the middle and a nose in halsgropen.

That's all, nothing more and nothing less.

"A nose in halsgropen"... Det fattar man väl?

Stoppa pressarna!

Dagens insikt:

Det är tydligen så att bara för att man är doktorerad och är halvvägs genom en läkarutbildning behöver inte det betyda att man är supersmart.

Go figure.

Till Marina

I'm not going to say
That you ever stop to think along the way
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
It's all I know

I'm not going to state
Obvious observations everybody makes
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
You better be prepared to be surprised
It's all I know

The weight of the world
And the hurt and the dirt
Can make you disturbed
But I heard, but I heard
When I wrap my arms around you
Every mistake we made crumbles
When I wrap my arms around you
Everything echoes a new song

I'm not gonna whine
Or scream out I'm so tired
Through the mike
But baby, be prepared to be surprised
Baby, be prepared to be surprised
You got to be prepared to be surprised
It's all I know

The weight of the world
And the hurt and the dirt
Can make you disturbed
But I heard, but I heard
When I wrap my arms around you
Every mistake we made crumbles
When I wrap my arms around you
Everything echoes a new song

I'm not gonna lie
Saying everyone's gonna be alright
And fine until we die
But what else can you do
But hope and pray and save
And we'll get by

Be prepared to be surprised
Better be prepared to be surprised
You got to be prepared to be surprised
It's all I know

Ska jag?

Vågar jag gå till det här stället? De verkar lite farliga...

Om ni säger att jag ska så gör jag det.

Jag behöver...

... En snäll hand som puskar mig i håret, ett knä att vila huvudet i, en lagom tung haka lutad på min axel, en mage mot min rygg, en arm runt min midja, ett stilla andetag i mitt öra, en kind mot min, en hand på min nacke, ett finger som torkar bort den där ensamma tåren, ett öga som fångar mitt och en näsa i halsgropen.

Det är allt, varken mer eller mindre.

Mera ord

Jag har tjuvstartat min skolgång nu. I morse började min första kurs, en som handlar om kommunikation och än så länge är jag inte så värst imponerad. Idag var föreläsningarna ganska värdelösa, mest bara planlösa diskussioner som inte ledde någonstans, typiskt sådant som gör mig otroligt frustrerad. Jag älskar att diskutera och jag kan till och med tolerera att ha fel ibland, men något måste vi allt komma fram till om inte jag ska känna mig väldigt otillfredsställd.

Nåväl, en av artiklarna jag fick med mig hem har som tur var bidragit med ett par underhållande nyheter till min vokabulär:

• Multi-dad (verb). Said of a woman who has children by more than one man.
• NINJA loan (noun). No Income, No Job, No Assets (N-I-N-J-A, fattar ni?). A poorly documented loan made to a high-risk borrower.
• Global weirding (noun). An increase in severe or unusual environmental activity often attributed to global warming, this includes freakish weather and new animal migration patterns.

Svengelskan frodas. Del 2

Det är som sagt inte bara Vickan Silverstedt och Dolph Lundgren som kan visa på språklig låghalthet mitt i expatrioterandet, alla vi andra här i Bullerlandet kan också. Senast ikväll pratade Fru Österholm om att hon skulle jobba på sin tan så snart hennes pool var klar. Tan som i solbränna, alltså. Ganska förfärligt, eller hur?

En del svengelska blir dock bättre, vad sägs till exempel om mitt ganska vanligt förekommande profust, ett ord som inte finns på Svenska även om det borde göra det. Om man ber Google definiera det Engelska profuse får man veta att det betyder exuberant, produced or growing in extreme abundance, pouring forth liberally, bountiful, lavish, prodigal och lush. Hur kan vi välja att inte ha fler ord ord som betyder allt det här i vårt språk? Jag har sålunda beslutat mig för att införa det i Svenskan lite i smyg och tänkte fråga om ni kanske vill hjälpa till. Kasta in ett profust när ni kan under dagen idag och se hur det känns, jag lovar att det snart kommer bli en vana. Eller en ovana, de är oftast vanligare och trevligare än vanorna.

Nattamat

Magen kurrade och det var något som saknades när jag kom hem från bion ikväll. Det jag mest av allt ville ha var det här:


Med smör på.


Men jag fick hålla till godo med det här:

Med ost på.

Min kompis Per Vers

Min bästa projektledarkollega, vi kan kalla honom Bich för han heter nästan så, ska skaffa glasögon och vi har tagit tillfället i akt och retat honom lite för att han har blivit gammal. Inte för att jag kan säga så mycket då jag haft glasögon sedan mellanstadiet, men det vet inte han om. Än.

Nyss frågade jag honom vilken sorts bågar han ska skaffa: tuffa och sportiga, intellektuella eller ska han köra på en slags sexig-bibliotekarie-look, kanske?

Svaret kom snabbt och något oväntat.

- I'm going for the pervert look, thanks for asking.

Jamenjaha.

I'm fucked!

Ja, och tacka gudarna för det!

Det satt hårt åt men nu är jag accepterad, officiell och intagen på skolan. Och fucked också, om man frågar Pontus, för nu kommer jag aldrig härifrån.

I wish. (Om själva påsättandet alltså, inte om jag aldrig ska komma härifrån. Man måste kommunicera tydligt.)

Skitland, del 3

Nya bud från min tilltänkta skola: Alla mina svenska universitetsbetyg måste autentiseras via någon slags myndighet, något som tar tid, kostar pengar och är besvärligt, framför allt när min gamla institution INTE ENS FINNS LÄNGRE!

Ursäkta mig medan jag attackbölar lite.

Skitland, del 2

*Exakt vad Marina och jag pratade om idag. Jag ber så mycket om ursäkt till alla amerikaner men det här är alldeles för roligt att inte publicera... Den man älskar, agar man och så.*

Chottlips says: Varför har jag så korkade medarbetare?
Marina says: Därför att du är i Amerika

Skitland

*Ungefärligt samtal mellan Charlotte och Pontus en ovanligt vanlig måndag som den här*

- Charlotte, du verkar vara lite långt bort idag.

- Mmm...

- Är du trött?

- Mmm... Och så är det tråkigt här! Det var bättre hemma, där fanns det Lockarps limpa och OS på TV!

- Oj. Ja, den där limpan vet jag inget om men den är säkert bra och på TV här är det bara amerikansk sport hela tiden. Jag förstår dig.

- Ja!

- Nå, Charlotte, vilken sport vill du se?

- Hästar och backhoppning!

- Hästar och backhoppning... Ja, jävla skitland till att inte visa backhoppning på sommar OS-sändningarna. Nu förstår jag ännu bättre.

Må-bra-tips

Vi tittade på film här om kvällen; Mamma, Knyttet och jag. Och ni förstår att det är så, att när min Mamma lyckas hålla sig vaken en hel film då vet man att den är bra, söt och rar på alla sätt och vis. För den som vill se en må-bra-film som handlar om kärleken och får en dra på smilbanden är dagens filmtips "Dan in real life".

Se den!

Den har dessutom väldigt bra musik i sig.

Hör den!

Dagens sanning

-Vilken tur att du finns!

Sagt av Knyttet efter vi släpat oss runt en mil i skogen. Är det hiskeligt förmätet att hålla med?

Pizza madness

När Fadren fyllde år, för snart två veckor sedan, fick han en massa vin från Systren och mig, vin från New York som hon jag provat oss igenom när vi var uppe vid Fingersjöarna tidigare i somras. Idag knäckte vi den första flaskan, en Cabernet Franc från 2005 som jag hoppades skulle stå bra till de äventyrliga gourmetpizzorna vilurade ihop framåt kvällningen. Temat för kvällen blev till slut ost och då kan det inte gå fel... Eller?

Liten aperitif:
Margareta on the rocks avnjuten med grillad halloumi och ett tunnt skivat päron dränkt i honung. ALltså, både osten och päronet bedränktes.

Pizzagalenskap:

1. En körd i ugn med kärleksfullt hemgjord tomatsås och mozzarellaost och sedan dekorerad med ruccola och prosciutto.
2. En med päron och gorgonzola och som sin kusin ovan, beströdd med ruccola och dessutom med rakd parmesanost.
3. En med fetaost, vitlök, soltorkade tomater, röd lök och oliver. Och lite mozarella.
4. En med getost, kronärtskockshjärtan, svampinjoner. Och mozarella. Och vitlök.

Vi blev lite förvirrade på slutet där, vi två i assembleringslinjen, men gott blev det och mätta blev vi.

Mitt sommarlov

Mitt sommarlov.

På mitt sommarlov var jag på kollo med Marina och Rikard. Där finns det djur man kan klappa. Man kan klappa kräftor:

Kräftor tycker om snaps har jag hört.

Man kan se nakna sköldpaddor:
Och så finns det rävar:

Och så finns den här:

Varför inte?

När jag anlände till Linköping i onsdags blev jag, som brukligt är, uppfångad och intagen i familjen Huge-Klein-Starcks ömma vård; det är säng i källare, frukost på bordet och spel till långt in på natten som gäller här. Och så öppna dörrar så klart, Mia och Lars öppnade på bästa "varför inte"-manér dörrarna till KB-villan för alla och envar jag kunde få tag på och därtill deras avkommor och respektiven. Det var i runda slängar 20 vuxna och barn som trängdes och slängdes, hoppade, skrattade och krängde i huset medan regnet vräkte ner utanför. Så mycket utomhussväder för grill och lek blev det inte, kan jag väl påstå.

Det här med att ha ett impromptu-kalas för en ganska bullrig skara vänner med ungefär en förmiddags planering kanske hade fått några av oss (mig!) att rynka på näsan och fundera på praktikaliteter som mat och dammråttor och hur i hela friden ska vi lösa det här med vädret, men i det här i huset verkar inte sådana mundäna bekymmer riktigt existera. Och det är helt fantastiskt underbart och något av det bästa jag vet, det är aldrig svårt att ha det bra i Stor-och-Liten-huset. Det är väldigt lite som är besvärligt. Det är nästan omöjligt att vara svår. Det mesta bemöts med ett "Varför inte?".

(Tack Malin och Mattias för myntandet av Varför-inte-epitetet)

Dagens tips!

Hur man snabbt stjälper sin värdinna:

Sent på kvällen dagen före ett kalas stänger du listigt av ugnen i vilken värdinnan tillagar tjälknöl. Gå sedan och lägg dig. Morgonen där på, spela ovetande.

Politikerbloggeri

Efter gårdagens överraskande inhopp från Paris Hilton kommer nästa politikerinlägg som ett brev på posten (eller, som ett inlägg på internet?).

"A nod is acceptable," Hosking said. "The American people respond well to nods."

That white haired dude

Paris Hilton förvånar en gnutta.

Bloggtorka. På så många vis.

Tiden går förfärligt snabbt när man är i centralsvensk tidszon, jag tror det hjälper på att ha det bra också. Idag har jag tittat på Jespers nya lägenhet, den var jättefin, luftig och alldeles ny. Det var nästan så att jag blev nervös för att jag skulle ha sönder den (kanske råka krossa den under mina klackar!) i början. Knyttet hade ledigt från jobbet så jag fick gott sällskap mest hela dagen.

En sak som slog mig där i Limhamn var att torktumlare är bra konstiga djur. Om man tittar på programmen en modern tumlare kan köra så blir det ganska många olika slags torrt, hör bara här vad Jespers tumlare kunde:

• Stryktorrt
• Mangeltorrt
• Skåpstorrt
• Normaltorrt
• Extratorrt
• Extra jättetorrt

Okej, jag la till den sista själv men jag tror ni förstår trots allt, och ärligt talat hopar sig frågorna omkring mig just nu. Jag undrar hur torrt normaltorrt egentligen är och är det torrare än skåpstorrt och varför skulle man inte vilja att det normaltorrt i sina skåp? Eller extratorrt för den delen? Ska det vara så här många r i torrt och vilken SI-enhet mäter vi torka och kan jag maila Cylinda och få råd? Vad är optimal torrhet i ett skåp och kan min tvätt skadas om jag extratorkar den? Kan man okynnestorka saker (är det det man gör när man gör skåpstorra saker extra torra i efterhand) och finns det extra jättetorrt planerat för en framtida release? Hur torrt blir det om man soltorkar och kan man få det som program på en maskin?

Aaaargh!

Your song

Jag har hittat en ny sådan här singer/song writer att drömma mig bort med. Klicketklick.

Hon använder så fina ord som "pine" i sina sånger, sånt ska uppmuntras.

Svengelskan frodas. Del 1.

På en helt annan not svänglar vi runt ganska vanvettigt här, vad sägs om de här guldkornen:

• Du som slipar runt så mycket! (Pontus tycker till om mitt sociala liv)
• Då får man ripa benefittorna! (sagt av mig i köket på Harborside drive för länge sedan)

Listan kan bli längre men just nu står hjärnan still, jag får fylla på vad det lider.

Rolig. På insidan.

Eller på utsidan. Jag har inte bestämt mig för hur det förhåller sig riktigt ännu.

Jag har massor med kul att skriva om egentligen, men så snart jag sätter mig framför datorn med mina mjukaste, varmaste fingrar blir jag som förbytt; lite ledsen och ganska avig ändå. Det är som om jag glömmer bort att jag är världens roligaste Chotte när jag sitter här, mitt på den obäddade sängen, mitt i det ostädade rummet, mitt i kaoset på Bredgatan.

Jag måste bli glömskare.