Klockan åtta i morse fann jag mig själv i bilen på väg till tandläkaren. Igen. Jag var där i tisdags och lagade hål och jag måste säga att även om det inte var någon direkt trevlig upplevelse så gick det mycket bättre än vad jag trott. Han var en mästare på att sätta bedövning utan att det kändes ett dugg, jag vet inte hur han gjorde det riktigt. Efter att ha kännt mig lite öm ett par dagar började det igår kväll göra ont på riktigt, något som kändes ganska onödigt. Jag hade ju inte ont innan jag lagade saker och ting, varför skulle jag då få ont efteråt? Det var så där ont så att det blev jobbigt att sova till slut så jag gick upp och lämnade ett meddelande på tandläkarmottagnignens telefonsvarare och prick klockan åtta ringde de och bjöd in mig på ett okynnesåterbesök.
Hurra! sa jag, svor lite och kastade mig in i bilen.
Nu har vi putsat och filat lite till och jag hoppas att det ska bli bättre till imorgon, för jag har verkligen inte tid att ha ont i tänderna i nästa vecka.