Jag trodde jag hade kommit på den optimala öppningsfrasen vad gäller att emailas med folk på datingsiterna jag huserar på men Ack! så fel jag hade. Senast för en timme sedan blev jag utskälld av en man för att jag skrev så urbota dumt och därtill beskyllde honom för att vara intressant.
Man kan ju ha fel ibland.
Det är svårt det här med inledningsbreven, så jag har börjat att attackera med följande korta, koncisa och ganska lättsamma inledningsmeddelande till folk som ser spännande ut:
Hi, you look interesting.
Are you?
En del tar vara på det hela och drar till med en kul historia om hur otroligt intressanta de är, en del andra är blygsamma och några svarar inte överhuvudtaget. Och idag hittade jag en ny sort, en som blev förbannad och frågade mig vad i helsefyr jag menade med en så dum fråga. "Fråga som folk", tyckte han. Jag svarade att gemene man, även kallad folk, generellt sett frågar tråkiga saker som "Hur var din dag?" eller "Vad heter du?" eller kanske "Vad tycker du om kyskhetsbälten?" och att min fråga var mycket mera underhållande. Ikväll fick jag mail nummer två med det här spännande svaret:
Why am I interesting? Seriously? Are you trying to chase me away? Why don't you just ask me if I think you look fat? How am I supposed to answer a question like that? It's clearly a no win
situation. So, take it back, and ask me a good question...a fair question. If you ask me a good question, I'll give you a good answer. No more cat and mouse.
Länge, länge satt jag och tittade på ett mail där jag plitat en enda fråga: "Do you think I look fat?". Men, jag skickade det aldrig, jag tror inte han hade uppskattat skämtet.
