Och så tar vi den riktigt bra ursäkten

Igår försådde jag lite fröer, för i år ska det minsann misslyckas med rosenkål, sockerärter och två sorters tomater. Lite spännande känns det, rosenkål, liksom! Världens coolaste grönsak, alla kategorier! Det blir paus från potatisodlandet under en säsong, kände mig faktiskt lite utbränd efter förra årets larvkrig.

Det händer.

När jag pillat ner mina små fröer frågade jag min lille invalid om jag skulle hjälpa honom med hans frön också, när jag ändå var i farten. Svar nej, kan själv! kom det bestämt från den andra ringhörnan så jag packade ihop alla såpryttlarna och gick och tog en middagslur istället.

Snabbspola till idag när samme invalid lite undrande frågade var planteringsingredienterna fanns och om jag kanske var intresserad av att så hans frön idag.

Kanske..?

Eller..?

För smutsigt arbete får hans rygg att göra ont. Faktiskt. Jätteont.

Jag måste ha skrattat i minst en halvtimme efter den konversationen.