Nya saker

Nya saker är bra ibland. Nya saker som har ny doft och som är utan repor, som är helt oanvända och lite spännande att leka med.

Som nya människor, till exempel.

Idag fick jag besök av Hugo. Han är en alldeles ny bekantskap för mig, idag var första gången vi träffades och jag måste säga att jag blev aningens förälskad på direkten. Hugo var inte så pratglad men han var väldigt enkel att umgås med. Han kom och hälsade på hos mig och gjorde sig direkt bekväm i min soffa, han brydde sig inte ens om att ta en rundtur i lägenheten för att beundra golven. Det var väl kanske inte så jättekonstigt när man betänker att Hugo bara är fyra dagar gammal och därför har det lite svårt med både gåendet och beundrandet. Just nu har han fullt upp med att få till ätandet och sovandet.

Hugo heter Svenzén i efternamn och hans Mamma och Pappa är alltså Therese och Niklas med vilka jag jobbar ibland. Hela den lilla, nya familjen kom och hälsade på mig för att fika, komma ut och röra på sig och hjälpa mig sätta upp gardinstänger. Jag måste säga att jag blev mäkta överaskad när de ringde och bjöd in sig till mig i morse, förvånad men glad för det är alltid kul med sällskap och gardiner. Besöket var ett segertåg på alla sätt och vis; Niklas fick köra skruvdragare och vara manlig, Hugo fick uppmärksamhet och dubbla blöjbyten i mitt kontor, jag fick gardiner och obegränsat småbarnsniffande och Therese fick grattiskramar och fika. Alla var glada och nöjda. Hugo var mörkhårig, välskapt och liten, tre nätta kilo vägde han, och väldigt lätthanterlig. Han sov och sov i min soffa och i våra famnar, åt nöjt hos Mamma och sedan låg han tyst och fundersamt i mitt knä ett bra tag. Jag gillar nya leksaker.

När den nya leksaken återvänt hem till Avalon roade jag mig med att sätta upp andra nya gamla saker i ett försök att julbona mitt hem lite. Nu hänger det ett par stjärnor i fönstren och jag har lite småpyssel framme här och var i mina små rum. Och gardiner, jag har gardiner överallt förutom i hallen och i köket! Stängerna räckte inte riktigt till det men jag får ta en runda till Ikea i veckan för att proviantera lite nya. Vad gör man inte för att få Hugobesök igen?

Nu är det jul igen

Då var det dags igen, för nu har kär bror fyllt år igen (och jag finge icke tag på honom men jag ringer imorgon och försöker igen, jag lovar) och då är det December och dags för nedräkning, dels för julen och dels för året. Men, innan dess är det i ordning att skänka fölsedagsbarnet en extra tanke, det är ju ändå hanses dag och allt och jag hoppas att han haft en riktigt bra sådan.

Jag skulle vilja påstå att min bror är en av de bästa som finns att ha där ute, han och jag har grälat och trätat en hel del genom åren men det har varit osämja av den bästa sorten. Den ganska själlösa sortens osämja, alltså. Iallafall från min sida... Visst, all osämja är väl i princip dålig sådan men om man nu måste ha någon alls så är det väl den själlösa som är den bättre att ha. När jag och kär bror var yngre och dummare grälade vi om det mesta på ett så där ungdomligt och ungdumligt sätt som bara tonåringar kan och orkar med, men jag tror vi har hittat hem till ett ganska bra ställe så här på äldre och visare dar. Jag är i vilket fall som helst väldigt stolt över min storebror; han är stilig, klok och skön att vara med, han har sinne för humor, ett vackert leende och om möjligt en än vackrare flicka vid sin sida. Han har precis bytt jobb och jag hoppas att det går bra för honom där, jag håller alla tummar jag har för honom.

Ikväll har jag skålat för honom i både rött och vitt vin såväl som i whisky. Det röda gick till den stekta haloumin, det vita till fisksoppan och whiskyn gick både före och efter. Alltihopa gick utmärkt tillsammans med Pontus och Linda vilka glatt skålade med mig.

Så, ha den äran Andreas. Jag tänker massor på dig!.