Huset är så städat det kommer bli, skatten är gjord och betalad, min resväska till imorgon är packad, det står blommor inne på sovrummet och alla sängar är bäddade och klara för att ta emot trötta kroppar... Jag är så klar jag någonsin kommer bli för att kunna ta emot en familj Stor/Liten. Jag hörde ifrån dem för någon timme sedan, då stod de och väntade på sitt baggage så det hinner nog minst bli midnatt innan jag får hem dem hit till mig. Jag har ganska jättedåligt samvete för att jag inte är och hämtar dem, det är nästan livsfarligt att köra bil i USA direkt efter en lång och jetlaggad flygresa, men det går inte in en Stor/Liten familj i Amir ens om man oljar in alla inblandade och deras väskor. Dessutom startade han inte ett par gånger idag på väg hem från Providence. Han är på lite kinkigt humör för stunden, verkar det som.
I vilket fall som helst så kan de komma nu, jag är färdig.
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan
2 kommentarer:
Jag hoppas att ni får kul. Prata ut om alla bekymmer med trädfällning om nätterna och sånt. Det känns lite fånigt att sitta så här ett kvartsvarv iväg och försöka trösta någon man inte känner speciellt mycket, egentligen. Men *trösta*trösta* iallafall.
Hälsa hela skalan stora och små som kommer till dig.
"Men misströsta inte, det lyser alltid en sol bakom molnens gråa tappar.
Lyckofärg: svart
Lyckotal: en kvart
Lyckodag: har vart
Lyckosten: gnejs
Hej svejs!
-- GAS
Men den här gången behövde jag inte tröstas.
Tack i alla fall, förstås.
Skicka en kommentar