Det är lite annorlunda att umgås så mycket med någon som inte dricker alkohol, inte dåligt annorlunda utan bara annorlunda helt enkelt. På många vis är det bra, för jag dricker mindre än om jag umgåtts med någon som också tagit sig ett glas vin om kvällen och gudarna ska veta att jag inte behöver mer kalorier än jag redan får i mig. Ett tag kände jag mig en aning neurotisk, faktiskt, det var mycket tankar på vad som var normalt i konsumtionsväg och inte. Att gå in i mitt kök eller öppna mitt kylskåp är till exempel inte en normal syn, det står en helt galen mängd med olika flaskor där inne, hälften är arvegods efter Pontus och Linda sedan de flyttade (inte katten dricker jag Pisang Ambon eller Southern Comfort, heller), min finaste whisky kom till efter att Lars specialbeställde en flaska med något som jag varken kan stava till eller uttala och sedan inte hann hämta ut innan han åkte hem till Sverige igen och minst tre flaskor har en kursare, som är spritdistributör lämnat hos mig. Sedan råkar jag också vara av den åsikten att varje kök ska ha en fin flaska bubbel i sig, för säkerhets skull, man vet nämligen aldrig när man måste ligga på en snöig strand och fira en födelsedag.
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan
2 kommentarer:
Jag vill ha öl. Och glass. Och kram.
Jag har faktiskt bara alkoholfri öl hemma, men det finns massor med riktigt fet glass och stora kramar att tillgå.
Komsi, komsi!
Skicka en kommentar