Vårkänning, del 2

Så sitter man här, i kaoset, i princip färdigflyttad och klar med bara lite saker bortglömda där borta på Bredgatan (vem behöver ugnspannor, egentligen?). Solen skiner, de nytvättade gardinerna vimlar lite lojt i vårvinden, Walter bär kartonger och Hackebackepotatisen gör sin grej i ugnen medan 80-tals-Sting sjunger något deprimerande men vackert inne i huset. Jag har tagit lördag på en fällstol ute i kvällssolen på uteplatsen tillsammans med Tommy, den rödhåriga katten som jag fick med på köpet i den flytten. Tommy åker långkoppel så här i början av sin Branford-vistelse och envisas med att slå mig i huvudet med en nylonlina när han sniffar sig fram och tillbaka genom vår lilla trädgård.

Så satans harmoniskt, liksom.

Jag undrar vem som knarkar på den här gatan?

Regnbåge!

Idag har ögat tagit sig in i det gula spektrat. Lite svårare att matcha, men jag försöker så gott det går.

I söndags kväll höll vi på och plockade och städade här i nya huset och vips, när jag höll på att stoppa in handdukar i badrumsgarderoben föll taklampan ner, mitt i ansiktet på mig. Instant blåtira!

Som tur var var läkarna på Mass General väldigt imponerade över mitt ansikte, det är alltid bra att kunna göra intryck på eventuella kunder, har jag hört.

I stort sett klar

1. Internet fungerande. Check!

2. Katt hämtad och installerad. Check!

3. Gamla lägenheten tömd. Njae...

Men annars är vi i stort sett klara. Puh!

Allergier?

Idag röda ögon, de senaste veckorna ont och irriterat i halsen och under en längre period, en löjlig trötthet. Alldeles nyss frågade en kollega hur det stod till med min allergi...

Vadfalls? Sånt trams har jag banne mig inte tid med! Jag har aldrig haft allergier förut och det är sanna mina ord inte dags för det nu. Bara att bita ihop och ignorera.

Evighetsmaskin

Man blir visst trött av att inte sova och springa runt och jäkta hela dagarna, vem kunde tro det? Idag har jag sålt mitt gamla elpiano, skänkt bort både mitt gamla skrivbord och ett nattduksbord, fått en nyckel och flyttat över tre kartonger och två sprängfyllda jätteresväskor med saker.

Det här ska nog bli bra till slut, även om jag känner att det kommer ta en del kraft. Det Lill Huset är jättefint och solen sken lite snällt på oss idag. Imorgon är det jobb och en ny runda med kartonger och väskor.

Wee!

Funderingar från en springtur

• Jag tog mig förbi fem poliser (tre utav dem två gånger) som stod och vaktade vägarbeten idag. Jag undrar vem det är som brukar stjäla dem? Ensjätte polis jag kutade förbi hade inte ens ett vägarbete att vakta. Jag undrar om hans arbete kanske hade stulits redan..?
• Bara en av alla poliserna log och hälsade på mig. Är det ett bra resultat, tycker ni, eller borde jag kräva mera?
• Varför tror amerikanerna att de måste låta bilen gå på tomgång när de bara sitter i den och väntar eller tittar på något. Inte ens i några ynka minuter kan de stänga av motorn eller bara låta tändningen vara på när de står stilla. Idag passerade jag två gånger förbi en farbror och en tant sittandes i en gammal Towncar, stirrandes på havet, med motorn på. När man gör så får man inte klaga på bensinpriserna.
• Nya springbyxor - nya skavsår. Inget nytt under solen.

Prisa Gud!

Ikväll fixade jag taxen, som det så fint heter på svengelska.

Eller, jag deklarerade, som det heter på vanlig bonnasvenska.

Det var som vanligt varken kul eller upplyftande, men lite värt att fira var det ändå ity jag för första gången någonsin inte var skyldig både statlig och federal skatt, bara den ena.

Wohoo! Lycka i en liten ask!

Godast just nu

1. Skivad blomkål med mycket salt och peppar och lite olivolja, bakad i ugn till det blir rostigt.

2. Gröna bönor på samma sätt.

Magiskt gott, I tell you!

Fruktskolan, del 1

- What kind of melon is this?

- This one..? It's mango.

- Oh...

Det här med frukt är inte Bachelorens starka sida.

Stumfilmstajm

Vi tog oss till New Havens utkanter och tittade på stumfilm med levand filmorkester ikväll. Det visades "The Unknown" med Lon Chaney och Joan Crawford i en liten, vacker och nyrenoverad teater från 1910-talet med ett lagom hopskramlat 8-mannaband innehållande bland annat en rastaflätad dragspelsspelare och en överentusiastisk perkussionist. Ibland kan jag inte låte bli att imponeras över hur mycket tokig kultur man kan få tag på om man bara vill.


- Posted using BlogPress from my iPad

Undran

Hur kommer det sig att alla amerikaner envisas med att ha motorn igång hela tiden när de väntar i sin bil nånstans? Okej, jag förstår att man inte vill köra slut på batteriet direkt men gon måtta får det väl ändå vara på tomgångandet?

Som förväntat la jag ner veckans utmaning idag, det höll i en hel halv vecka innan kroppen sa ifrån. Jaja, det får bli omstart senare i sommar när jag jobbat upp min kilometertolerans lite. Springa är kul just nu även om knäna knakar lite just, precis idag. Så, just precis idag tog jag ut kilometerna i choklad istället.


- Posted using BlogPress from my iPad

Ny utmaning

Jobbets stegtävling tog slut i förra veckan, tack och lov. Mitt lag vann inte men jag toppade listan i USA och mitt bolag kom inte sist så jag är nöjd ändå. Nu är det dags för nya utmaningar så den här måndagsmorgonen vaknade jag med en omotiverad plan om att springa minst 10km om dagen.

Välkommen onda knän!

Städa is the shit!

Jag hittade just mitt exemplar av CD'n från Gästgifveriet - Magnus Carlssons födelsedagshelg för länge sedan? Fy katten vad ung man varit en gång i tiden.


- Posted using BlogPress from my iPad