torsdag, november 02, 2006

Att para strumpor

Idag har jag varit på laundromaten och kört riktigt stora tvättmaskiner med egenimporterad, svensk smutstvätt plus lite finare, gammaldags amerikansk lort. Laundromatkonceptet är spännande för en tvättstugetränad själ som mig och under hela min upplevelse fick jag undertrycka en vilja som bubblade stillsamt inom mig: nämligen den om att utbrista i ett vilt och ohämmat sång- och dansnummer mitt i tvätterian. Ni vet, lite som i den där sången som handlar om en biltvätt - löddriga bikinibrudar fast inte alls utan mer en lite småsjavig och tammen Chotte i beigekaklad tristess. För lite knappt 10 dollar får man i vilket fall som helst tvättat och torkat en hel massa smutsiga saker och fort går det också då man får köra industristandardtvättmaskiner som rymmer trucklaster av trosor och strumpor och dessutom gör sig av med dem lurigt snabbt.

För att belöna mig själv för väl utfört hemmafruvärv (Hallå! Var är min hemmaman?) smet jag in på spritbutiken och handlade en flaska whisky så att det finns något att sniffa på om andan skulle falla på.

Bowmore, någon?

Som om det inte var nog hittade jag ett par lila, klackiga och reade små skor på stora skoaffären som också fick följa med mig hem. Det här med tvätt är kanske inte så tråkigt iallafall, speciellt inte om man väljer tvätterian som ligger nära de skojigaste affärerna... Grädde på moset var ändå middagssällskapet i form av en överaskande Niklas och en jet-laggad Jonas Fogelberg som kom på besök och fick kycklinggryta, ugnsåkta grönsaker, oreokake-glass och öl av undertecknad. Återigen efterlyser jag hemmamannen, ska man verkligen behöva göra allt här i huset?

3 kommentarer:

Anders sa...

Hej igen Charlotte,

Har sitter man i kalla Stockholm en fredagkvall och forsoker smutta bort en forkylning med en GammelDansk.

Da slas man av fragan: varfor i hela friden haller du pa med PACS och sant? I o f s ar du ju jatteduktig pa det, men jag undrar allt om du inte borde skriva en bok istallet? Det ar sjukt underhallande att lasa dina sma bloggar namligen.

Keep up the good work, eller vad de nu sager dar borta.

/Anders E

Anonym sa...

På tal om hemma-man...har du bestämt dig angående tvåbarns-farran? Blir ju grymt nyfiken hur det går. Fast om du känner att det inte är något för dig finns ju alltid det ultimata uttrycket "thanks, but no thanks" (sägs ju i amerikanska TV-serier (jag vet, jag har sett en eller kanske två sådana) och ja, då måste det funka i verkligheten också...). Jag menar i en situation som denna, kan det bli bättre???

Marina sa...

"Livet suger och sen dör man"

 

#Made by Lena