Gårdagskvällen finns dokumenterad här. Vi hade en trevlig om än något sömnig nyårsafton inne på Manhattan tillsammans med andra firande uppstassade och tillblingade människor. Att röra sig på Manhattan på nyårskvällen var inte något jag skulle beskriva som vare sig njutningsbart eller enkelt efteresom hela stadens poliskår var på plats och i tjänst och för att ha något att göra vaktade de avspärrningar. Det var avspärrat lite var som helst och lite hur som helst in mot Broadway och Times Square och vi fick finna oss i att stå och titta på vår restaurang från kanske 80 meter utan att komma åt den utan att gå runt ett par gator och avenyer för att komma fram till en öppning i alla staketen som var uppsatta. Ett tag trodde jag inte att vi skulle bli insläppte eftersom vi inte hade med oss något bevis på att vi faktiskt hade reservationer till restaurangen i fråga trots allt. Vansinnigt var bara förnamnet.
Väl framme fick vi smaka på mycken och god mat, det var en himla massa rätter (aperitif, förrätt, sallad, huvudrätt och dessert) och jag fick smaka en del saker som jag inte tror jag provat förut, nämligen vaktelägg och fasan. Båda två gillades.
Idag har jag mest snubblat omkring lite lagom i lägenheten, trött och smått avig och med skavsår på ena tassen. Dessutom har det regnat precis hela dagen så världen har inte precis uppmuntrat en att vara aktiv. Jag sov länge, puttrade runt på internet, sov lite till, stickade, pratade med syster, pratade med Magnus Carlsson, hämtade bilen hos P&L, åkte och handlade lite mat och nu sitter jag här efter att ha satt i mig en middag av pasta och sås och lite kakdegsglass till efterrätt. Om den här dagen sätter tonen för resten av 2007 kan Magnus C förvänta sig att få in reklamationshandlingarna ganska snabbt.
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan
8 kommentarer:
Så snygg du är! Och vilken fin klänning! Och vilken tur att jag bor granne med dig, men vilken otur att jag inte vet om det.
Snart är det april. Swosh. Så fort går tiden. Eller nästan i alla fall.
Kram
Jag vill också bo granne. Och jag vill också reklamera. Insåg just att innan jag hinner få nästa peng på kontot ska jag ah avklarat tre tentor och startat ny kurs. Det var en ishink det. Jäkla 2007.
Men en sak är himla bra och det är transatlantiska kommunikationsmöjligheter inne på rummet, som fungerar. Gärna flera stycken ifall ett fallerar - se, idag kan ajg skriva lika felstavat som vanligt, inte bara okontrollerbara e-n, 3-or och ääääääääää-n som igår när tangentbordet gjorde en kupp. Då är telefon över atlanten bra. Och msn tillbaka till linköping också bra. Fick massor av långväga assistans, tackar så mycket.
Jag löste problemet genom att köpa ett nytt idag...
Iaf, POÄNGEN är att jag fortfarande kan skriva tramsiga inlägg på min tjusiga systers blogg. DET är en bra sak med 2007.
Kramkram k
Tjusig! Det är ett fint ord, det.
Eller, hetere det kanske tjuvsig?
Snygg var förnamnet, och visst efternamnet också. Snyggva Snygglo. Jisses, vilken läcker nyårspingla. Möjligen saknas det lite silvertejp. Jag är av den åsikten att världen i allmänhet saknar det. Silvertejp alltså. Det går att ha till så mycket mer än att tejpa upp fulla sovande vänner och ovänner i taket. Man kan tex tvinna ett rep av det och klättra upp till rymden. Mycket billigare än att åka jymdjaket som Krister. Naturligtvis kan man bara linda det runt sig i största allmänhet, även om det bara skänker brukaren glädje under en kortare stund. Efter ett tag känns det gjort, använt, gammalt och man längtar till något annat, som med så många andra företeelser.
Jag förstår precis vad du menar. Efter det 127589e ä-et igår var jag lite trött på ä-n. Been there done that, liksom. Då saknade jag tejp. Man kan som sagt göra mer med tejp än med ä-n. Framförallt silvertejp då. Jag menar, vem har nånsin klättrat till rymden med hjälp av ett ä?
Tokskallar! Nu fick ni mig att skratta vatten på datan igen.
När vi sitter här och dissar enskilda element av materia och vokaler som blott under en kort tid kan skänka oss förströelse i vår annars så torftiga och upplevelsefattiga tillvaro så får vi inte glömma bort kombinationernas himmelrike. Även den mest enahanda vokal och den minsta lilla decimeter standardbit av genomskinlig tejp kan tillsammans erbjuda helt nya och oanade möjligheter. Sitter här och funderar vilka kreationer man kan ta sig an om man kombinerar silvertejp med ä. Helt nya eoner av aktiviteter öppnar sig. Det första som slår en är naturligtvis bara hur orden kan förändras. Silvertäjp - se där blev med ens den ärgade ytan upputsad och mer intressant. Silvertäjp, vilka mer har insett möjligheterna. Jag hittar tex:
http://www.autopower.se/forum/topic.asp?id=134854
Där frågar man sig huruvida det är ok att dra om de nya bromsrören i sin BMW inne i kupén. Ett av tipsen är att använda silvertäjp för att täcka bromsrören. Genast har jag något nytt att tänka på. Tänk om jag skulle ta och dra om bromsrören i min ford escort inne i kupén. Varför!? kan någon tråkmåns fråga sig. "Därför att jag nu vet att jag kan", skulle jag vilja svara på det. Eller, "därför att det innefattar silvertäjp", kan jag svara om jag är på det humöret den dagen. Ni ser varåt min tes drar. Genom att bara kombinera två utnötta tingestar blir livet plötsligt rosa igen, värt att överleva. Så, låt oss nu alla gå ut och förändra världen. Vi kan väl börja med bromsrören. Eller med oss själv, för som Michael Jackson brukar säga, "den enda man kan förändra är sig själv".
Apropå tejp o vad man kan göra med den när man ahr den (plus ölburkar också iofs, men de är ju allestädes närvarande) :
http://www.rondellhund.se/?q=node/630
Det var iofs itne silvertejp,måste jag erkänna... Men ändå. Tejp är bra!
Skicka en kommentar