torsdag, april 19, 2007

No regrets

"Gå. Bara gå din väg, snälla."

Om och om igen sa jag det. Tårarna droppade långsamt ner med stillsamma plask på det knirkliga parkettgolvet i vardagsrummet. Allt jag ville var att han skulle stanna, ta tillbaka allt det där onda som farit ur hans mun, hålla mig nära, andas djupt och lukta så där gott som den man är kär i alltid gör. Men det sa jag inte, det var det för sent för.

"Gå. Du är inte välkommen här."

Det var det jag sa efter timmar av otåligt ordbändande, skrikande tystnader och ekande tomhet. Han tvekade länge i hallen, omtänksam och artig som alltid och såg undrande och skamset under lugg på mig. "Är du säker?" frågade hans oroliga blick mig, för trött och för sliten för att säga orden en tredje, fjärde eller femte gång.

"Gå! Jag vill inte ha dig här!"

Rösten höjdes till ett bedjande skrik och så gick han. En halväten smörgås på vardagsrumsbordet vittnade om att något blivit avbrutet. Min punktformiga figur på golvet intill var utfluten, urvattnad och matt. Alla tårar hade gjort mig suddig i kanten, min kropp kändes utan både början och slut, men mest av allt var den orkeslös och stum. Tankarna stod stilla och irrade på en gång och paniken började långsamt infinna sig. Vad skulle hända nu?

Det var den natten jag bestämde mig för att jag skulle flytta, det är på dagen ett år sedan.

Ett år är ingen tid har jag lärt mig. På ett år lagar man inget hjärta och inget självförtoende, det har jag också lärt mig. Under ett år kan man å andra sidan skratta väldigt mycket och ta sig en väldigt lång bit på väg. Vilken väg och vart den leder vet jag inte och den är ganska farlig ibland. Efter ett år kan man ångra mycket man gjort, än mer kan man ångra det man inte vågade. Man samlar många minnen på ett år och man hinner tänka många tankar: riktigt många korkade och en del kloka. År är märkliga djur.

...

I never say no.
I can’t say no.

I never say no to anything
because I am told that as I lie dying
on an iron bedstead in a rented room
I shall not regret anything I did,
I shall regret what I didn’t do.
So I do anything so as to regret very little.

Like Madame Piaf,
I shall have no regrets.
Quentin Crisp



6 kommentarer:

Anonym sa...

Usch, nu fick jag egna flashbacks.
Hörde igår på en konsert med Jord en vacker, men som vanligt i Tornedalen, sorglig kärlekssång på Meänkieli.
..för all den kärlek du får i livet betalar du med hälften sorg..

Magnus sa...

Vad skönt, då är ju sorgeåret över nu!

Bara att ta på sig sina favoritskor, köra lite schyssta moves på hallgolvet (Tänk en blandning mellan Ronjas vårskri och Britney Spears).

Skriva sorg på en lapp med stora bokstäver, stoppa ned den i ett kuvert och under ett fasligt tjoande gå till närmaste brevlåda. Väl där kör man en skön piruett och "slamdunkar" ned brevet i lådan. SMack!!!!

Efter det rekommenderar jag att man bjuder några vänner på lite champagne och firar att glädje är kul och att livet faktiskt är väldigt trevligt.

"Come on join the Joyride!"
Roxette

Marina sa...

Livet är vansinne.

Man kan inte ångra det man gör i livet. Om du fick vara med om samma saker igen skulle du fatta precis samma beslut som du gjorde då. Därför går det inte att ångra. Det man möjligtvis kan ångra är att man spenderar år med att ångra. Ingen rolig närtid att se tillbaka på.

Mitt i lyckan står livet och jävlas med en. Det är vansinne. Vansinnigt är livet och ofta vansinnigt kul. Vem i hela världen kunde gissat för ett år sedan att en liten man vid namn Trånarn skulle få dig att klämma sönder ett ägg i ditt kök på andra sidan Atlanten? Jag skönjde lycka i din blick den kvällen.

Mialiten sa...

Kram.

Kristian sa...

Tindrande Stjärna

Jag ser en stjärna tindra klar på nattens svarta himmel
En tår falla utmed din kind i nattens mörka timme

Att såra eller såras
Vem vet vad som är rätt?

Men ingen kan dig svara, så till ditt hjärta hör
För hjärtat kan ej luras och visar dig rätt väg

Om du denna känsla följer, lycka ska du åter finna
Och en stjärna börjar blekna när nattens mörker ger sig av

En tår du torka från din kind och nattens kyla borta är
På himlen ingen stjärna syns, men i ditt öga denna tindra

Ja, i ditt öga stjärnan tindrar
Och dagens ljus är här för dig

Unknown sa...

Tack.

 

#Made by Lena