"In swedish!" utbrast Trånaren när jag svor och fräste mig igenom en seria höga upphopp igår kväll.
Tänk vad man gör för att få tiden att gå undan lite fortare. Jag pratade snusk-light med myndig stämma mitt i gymmet och bekände bland annat min allmäna frustration och mina synnerligt syndiga tankar om Trånare #2 utan några som helst problem. Instant fun och alla blev nöjda: min tid gick verkligen fortare och Trånaren blev både fascinerad och ganska till sig av det hela.
"I'm amazed by your tongue... What did you just say?" frågade han nyfiket efter lite magövningar.
"Nu-uh!" svarade jag "For me to know and you to dream about".
Sedan stod vi still en stund och bara tittade på varandra, båda två med stora, lyckliga leenden på läpparna. Delad frustration är tydligen lite mer överlevlig sådan. Tänk, så har jag lärt mig något idag med.
Att gå hem med tomt koppel
-
Man vet ju att det ska hända. Att en älskad lurvig del av familjen ska
lämna in. Ändå slår smärtan och saknaden till med full kraft när vi lämnar
veterin...
4 veckor sedan
2 kommentarer:
Delad frustration, dubbelt nöje.
Jag skrattar åt er två iaf. Ni roliga. Skiter fullständigt i min egen frustration o skrattar åt er, så tackar så mkt.
:)
We shall overcome!
Skicka en kommentar