Nu har jag ansiktslyft lite till och flyttat runt mera på saker. Jag tycker vi känner efter ett par dagar och om det inte känns bra backar vi hem igen. Okej? Okej.
Idag är det Thanksgiving och idag är man med andra ord tacksam. Man är tacksam för sin familj och sina vänner, sina prylar och sitt jobb, för det strålande vädret och för den frityrstekta kalkonen (you heard me) och alldeles särdeles mycket för att man är lite ledig.
Vi svenskar gaddade ihop oss och for hem till de äldsta svenskarna vi har för traditionsenligt firande med mat, mat och mera mat och amerikansk fotboll på TV. Mitt tips till dig som någonsin ska prova att fira en amerikansk Thanksgiving är att satsa på en väldigt lätt frukost. Jag satsade på några jordgubbar och en mil i löpspåret, en ideal torsdagsfrukost innan man frossar loss ungefär som ett lössläppt kakmonster i Sectras fikaskåp.
På vårt bord stod följande att bevräka till huvudrätten:
- En ugnad kalkon
- En frityrkokt kalkon (bilder kommer snart)
- Potatismos
- Corn bread
- Sweet potato bisquits
- Majs
- Sötpotatis med kanel och lök
- Majsmuffins
- Sås
- Tranbärssylt
- Gröna bönor
Det var nog allt vi åt till huvudrätt och det ser kanske inte så mycket ut för världen men det är helt magiskt vad mätt man blir av det. En del av det ser nog ganska konstigt ut också men tro mig, det mesta är väldigt gott. Efter att ha ätit en välmatad tallrik är man förvånansvärt mätt och dessutom underligt sömnig, det är nästan så att man inte orkar ta en andra portion så att man får börja må lite småilla, så där som traditionen säger. Om ni ger er ut och Googlar tryptofan kommer ni snubbla över ett antal uppsatser och artiklar som handlar om att kalkonkött gör en trött ity det innehåller mycket av sagda ämne. Som alltså gör en sömnig. Konstiga meningar där... Jag är skeptisk och tror att det är själva svullandet som gör en trött.
Till efterrätt drog vi i oss delar av fem (5) pajer:
- Äppelpaj
- Pekannötspaj
- Key Lime paj
- Pumpapaj
- En annan paj som jag glömt bort vad det var. Eller om det kanske bara var fyra. Fast det låter mer med fem. Fem pajer är fler än fyra pajer.
Sedan satt vi ner och jäste. Nu är jag på kontoret och tittar på Internet lite för för stunden är jag utkastad från alla nätverk där hemma och måste skaffa mig eget om jag inte ska förgås på grund av Internetabstinens inom kort.
På lördag bär det av till Chicago och RSNA, jag är inte sugen alls.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar