Uppbrott

Jag har stängt av kylan här i lägenheten eftersom de som vet säger att det inte är högsommar längre, men det var tydligen korkat. De senaste nätterna har jag vaknat en gång i kvarten och drömt mardrömmar om vartannat. Inatt likså, vilket var ganska bra för då kom jag upp i tid för att säga hej då till Lillstrumpan som ska flytta idag.

Mamman och jag oroar oss.

Just den här morgonen vaknade jag med insikten om att hon inte skulle ha någon frukost att äta imorgon. Och ingen väckarklocka heller. Hur skulle hon komma upp i tid utan en sådan? Visst, hungern skulle väcka henne till sut, men ja, ni vet. Jobb brukar börja innan hungern sätter in. Hon har ingen säng heller men hon är ung och studentska så hon är van vid att sova på underliga platser. Tror jag. Jag sov i och för sig oftast i någon slags säng när jag var studentska, det var ett par nätter i tält där men de var sällsynta, men jag var en mycket ansvarstagande studentska förstås. Har jag för mig. Sedan har hon ingen diskborste med sig heller men det oroar jag mig inte så mycket för egentligen, hon har ju inget att diska liksom.

Fadren säger att hon platsar i zigenarlandslaget. Det tycker jag är kul på ett väldigt politiskt inkorekt sätt.

Nåväl. Jag kommer hålla tummarna så hårt att jag får träningsvärk och inte kan jobba de kommande dagarna, Knyttet, och kom ihåg att telefon och internet är det viktigaste du har att fixa när du kommer fram. Screw frukost!

Kram!
/Syster Yster, den stora