Vikten av att sjunga på toaletten

Idag har jag lärt mig att det verkligen är viktigt att sjunga på toa.

Högt.

Och länge.

På kontoret här får man inte gå på toaletten själv. De som såg på på Ally McBeal när det begav sig kan säkert komma ihåg hur mycket snack det var om toaletterna i den serien, våra toaletter är inte fullt så unisexiga men de ger bitvis upphov till smärre förtvivlan hos oss svenskar. Den amerikanska toalettkulturen påbjuder att företagsbadrum är av cubicle-varianten, ni vet, en lång radda med bås där man stressat kan kissa i varandras närvaro och åhöro. För en redan diagnostiserad stresskisserska som mig, var det här lite jobbigt till en början men jag känner redan mig betydligt mer beväm med situationen så här min tredje vecka på jobbet. Riktigt helt van vid lösningen kommer jag nog aldrig rikigt bli, men det handlar nog till stor del om att man får ta seden dit man kommer och helt enkelt kissa där man står. Eller sitter.

Som den garvade publikkissetrissa jag numera blivit, kan jag nu faktiskt sjunga lite lätt på toaletten, så där som jag alltid gjorde där hemma, fast med risk för upptäckt och behöring. Idag blev jag till slut påkommen av någon som fick höra mig tralla slutet på Krajas "Uti i mitt hjärta" av hela mitt hjärta och lite till ity jag i min enfaldighet trott att jag skulle vara ensam eftersom klockan var efter sex på kvällen. Väl ute vid handfaten för tasstvättning fick jag sällskap av min lilla publik, en medelålders kvinna, som vänligt log mot mig och sa "Nice voice" och sedan följde upp med ett "You're not looking for a choir, are you?" Jag skrattade och erkände att, jo, en kör hade det varit trevligt att vara med i. Sally, som kvinnan hette, berättade vänligt att hon sjöng i en kör som heter Connecticut Choral Society och att de sökte sig sopraner att leka med. Jag erkände i min tur att sådan var jag och att jag inte kan läsa noter för fem öre men att jag är glad och bitvis ganska snäll. Jag blev en hemsida (www.ctchoralsociety.org), ett telefonnummer och en mailadress rikare på kuppen och nu ska jag bara ta mig samman och bestämma mig för huruvida jag ska sjunga upp för dem eller inte. Jag är tydligen pseudoblyg även på den här sedan vattnet, ser ni.

Vad tycker ni? Sjunga eller inte?