...väntar på Charlotte.
Jag och min gymnasiekompis Helena myntade det uttrycket en gång för massor av år sedan tillsammans med efterföljaren "Den som väntar på Charlotte väntar aldrig för länge".
Visst var vi fyndiga?
Två visdomsord jag inte tror att de gamla grekerna drog till med så ofta men vad visste egentligen de? De dog ut precis som dinosaurierna och de flesta andra som beträtt vår bitvis utomordentligt vackra jord utan att ens ha räknat ut att sagda jord är rund. Ett faktum jag bevisade redan på en fysiklabb i högstadiet. Okej, jag var inte först med det heller, men ändå.
Jag skickade ett småargt mail till min Marina härom dagen. Det var inte argt på henne utan bara allmänt ilsket för att jag känner mig snuvad på lite saker just nu. Lite halvarg på livet är hon, den här Charlottentotten, och det går inte över. Hon har fastnat i vinkelvolten, gått genom isen och hakat upp sig på det finstilta. Det finns inget gott att vänta på här längre, inte ens för en bättre begagnad Charlotte. Jag har försökt hålla mig borta från att prata om bitterhet så länge nu men jag tror ta mig katten att jag är just en gnutta bitter. Bitter är för övrigt ett av de mest oattraktiva orden som finns i världen; alla språk, alla kategorier. Bitter är det ingen som vill vara men vet ni, vem blir gladare för att jag sitter här och ljuger och låtsas en hel massa? Jag funderar på om jag ska byta taktik; helt enkelt sluta trampa vatten och bara halka in under allt det kalla och våta som gör mig sällskap här i vaken. Alla mina affirmationer kan ta och dra åt pipsvängen, här kommer den nya Charlotte: svartare än någonsin. Den som väntar på något gott kan sluta hoppas.
...
Fast, vem orkar leva så? Jag tror jag försöker en stund till.
Jag ger er inte min morgon och inte min dag,
ni får något så mycket bättre, ni får hela djävla jag.
Hela underbara, unika jag, inte något så fjuttigt som en morgon och en dag.
Tack.
Öppet brev till Corren
-
Låt mig börja med att säga att jag prenumererat på Corren i snart 40 år och
värdesätter en lokal/regional morgontidning mycket högt. Jag vill – och har
b...
8 år sedan
15 kommentarer:
Hmm, låter som någon behöver lite seriös peppning. Vi gör ett försök:
Köp ett par glasögon med inbyggd ljusförstärkare. Världen blir inte roligare för att man ser allt i svart. Skit i tråkiga saker och fokuser på det som är roligt i livet. Visst måste man göra tråkiga saker ibland som att jobba eller rensa avloppet, men inte f**n blir det roligare om man är deppig och bitter. Prova däremot att rensa avloppet med lite schysst musik i öronen och sjung med i lite härlig falsk tonart. Se varje tråkig stund som en chans att tänka på något roligt. Gör du tråkiga saker som du själv valt, sluta med det. Skulle du vilja göra roliga saker men vågar inte hoppa på den där mystiska stripaerobicsen, dra med X eller Y och ha skoj. Världen är ditt nöjesfält och dina medmänniskor ganska underhållande.
Visst, jag är överpositiv men någon slags motvikt behövs tydligen. Kramas, lev glatt och för guds skull låt inte vardagsbekymren dölja faktumet att livet är grymt kul om man funderar på alternativen.
hm,du är då långt mer envis än jag, du. Jag embracade det halsvarta tramsbittra alldeles för snabbt om jag jämför mig med dig. Bitter är för övritg inte så farligt, man gör en utmärkt tant på det. Tanter får lov att skjuta årtor på förbipasserande liksom sticka käppar i hjulet på cyklister och tränga före i kön. Fast om man ahr andra intressen kanske det är bra att avra envis.
Tur du har andra intressen o är envis, för jag tror iten du hade avrit så bra på aqtt skjuta ärtor och jag hade nog blivit tvungen att skälla på dig lite.
kram pundhuvud.
Jag tycker att ni var fyndiga. Och det är fortfarande sant.
Frida
Jag håller med Magnus att man ska försöka se livet från den ljusa sidan och må så gott man kan.
Men ibland måste man gräva ner sig, följa med under isen och låta allt vara svart. Konsten är sen att ta sig ur det svarta, och ibland måste man göra det själv.
När jag har mått dåligt och livet varit svart har jag ridit på min lilla häst och tänkt att "det finns inget i hela världen jag hellre skulle vilja göra nu" och "det finns ingenstans jag hellre skulle vilja vara på". Jag lurar mig själv litegrann, men har faktiskt mått bättre av det. För så underbart att sitta på en hästrygg i spöregn och snålblåst och veta att det är det som man helst av allt vill göra för stunden - och faktiskt göra det! Eller sitta i en säng på ett hotellrum i ett land med konstigt språk och bara njuta. Det finns inget som slår det just nu!
Jag vill inte ha det någon annan har, jag vill ha det jag har och jag är nöjd med det jag har. Haha! Jag låter nästan religiös.
Du är värd det bästa!
Kram
Trams! Bitter är jättegott.
*peppar* *massor*
Tack alla fina.
Efter ett möte som dragit ut hela förmiddagen i ett litet rum fyllt av mer datanördar än syreatomer känner jag mig också lite mörk i huvudet, men det går över. Jag har alltid försökt leva livet under devisen att det är roligare att ha skoj än att inte ha det. Om jag känner mörkret krypa fram brukar jag tänka på det... Det funkar allt som oftast.
Kramar till dig, för kramar blir man alltid glad av.
... och förresten - i 23 år väntade jag på något gott!
Alla andra har redan sagt en massa bra saker så jag nöjer mig med...
Kram!
när jag skriver det här
regnar det
och vinden piskar havet över piren
små ilskna stänk som rinner ned längs hattbrättet
men det är ok
salt och sött
två av alldeles för få smaker
inte så illa pinkat
jag lutar huvudet mot betongen
och har det rätt trevligt
trots allt
dricker kaffe ur en termos
och hör vinden vina mellan hundra master
det är ett långdraget, argt, ensligt tjut
som slutar först när vinden... tröttnar.
men det är ok
bläcket jag skriver med har börjat rinna ut över sidorna
jag måste gå nu
fälla ihop anteckningsboken
och traska in bland husen igen
det är vackert här
men för kallt
när man sitter
Krofs! Och kram. Och en till.
Terve, din lilla bitterfitta! :)
Var just i Finland på tjänsteresa och jag pratade med min kollega där om att de ju relativt nyligen varit i krig. De har krigat mot ryssarna, sedan krigade de mot tyskarna, och sedan krigade de mot sig själva... Jag sa at det är sånt tragiskt slöseri med tid och resurser för ett land att ligga i krig. Tänk allt man kunde göra utan kriget.
Men då sa han att finländarna själva valde att se krigen som något bra för dem själva. Krigen har skapat finländaren att ha den "sisu" de har nu. Gjort dem starka och arbetsvilliga.
Jag tyckte det var rätt fascinerande att se tre krig som något positivt, men insåg att man som människa nog är rätt duktig på att alltid försöka vända saker till det positiva.
Så kriga på du ett tag om du vill och var sur och mörk och bitter, Charlotte. Sedan väntar du bara en tid så kommer du därefter se det hela som något positivt. Du behöver inte oroa dig!
KRAM
Stor kram!
Jag repeterar den, den kommer ju från dig, men är gjord av hållbara ord som tål att återvinnas:
Stop.
Breathe.
Look at the sky.
Smile.
Don't stop.
Glöm inte "Oh, the places you'll go!"
http://www.seussville.com/
Kram!
Skicka en kommentar