Det finns ett par saker i världen jag är livrädd för, en av dem är rotvältor och en annan är tanken på att jag inte ska bli lycklig. Utöver de där två finns det en härskans massa andra saker jag är rädd för: råttfällor, trånga utrymmen, mörka parkeringsgarage, hjärteont och att vara just rädd (!) är bara början på en lång lista av fullkomligt livsfarliga rädslor jag bär med mig i min resväska så här till vardags. Om jag ska bli fin och helgmässig blir det några fler saker att bära med sig men det händer sällan på just måndagar.
De senaste dagarna har jag oroat mig för att inte någonsin bli lycklig så där som livet säger att man ska bli det: kakformslycklig - lycklig så som alla mallar och mönster säger att man ska vara. Det har gått så långt att jag blir sittande i bilen i utanför jobbet och får lite panik ibland och i förra veckan började jag gråta mitt under ett trånarpass helt utan förklaring. Både Amir och Trånaren är givetvis förvirrade.
Visst vet jag att väldigt få är förunnade kakformslycka, kanske den inte ens finns på riktigt. Vad vet jag, det enda jag vet är att jag inte är i närheten av den och att man inte hittar den när man trampar vatten eller idkar stillsamma flytövningar i ett i övrigt ganska tomt hav.
Om studentmössan och Valborg
-
Foto: Wikipedia commons | Den första studentmössan från 1845 såg ut så här.
Östgöten Gerhard von Yhlen från Östra Stenby hittade på modellen.
– ”[...
6 månader sedan
6 kommentarer:
Kakformslycka finns inte. O drabbas man av den så är den banne mig patologisk och nåt man bör behandlas för.
Farmor sa prickar, inte streck. Jag tror på det.
En massa små små små prickar. Pixlar o sånt. Tror inte man faktistk ens kan bedöma om man är så värst lycklig förrän "efteråt" när man har perspektiv på situationen i fråga, så varför ödsla tid på att föröska granska och betygsätta Nuet hela tiden? det kan man göra sedan, när det blivit ett Då. FÖrsöka upskatta nuet är väl det man ska göra, men det är inget tvång det heller.
VAd gäller betygsättnign är det fint med morätter ibland, men det är också himla skönt när amn slipper betygsklaro, som tex på ett läkarprogram jag känern, och bara kan koncentrera sig på att få lagom godkänt istället för Kakformsresultat.
Sluta vara så förbanant ambitiös! DE där som skriver full pott är itne så värst roliga. Sådetså.
Kram pantskalle.
Ibland är ni Abdonskor inte riktigt kloka. Ibland är ni det. Som hon den yngre ovan.
Varför skapa sig en uppfattning om en framtid där man inte är lycklig? Den har ju inte ens börjat än. Och väl där så har den redan passerat.
Lär av dået, dröm om framtiden, men lev i nuet.
Jag kommer alltid finnas för dig. Och jag är bra - Det säger du själv. Nä, jag gör nog varken ditt nu eller din framtid till den bästa, men lite bättre åtminstone.
Förresten är spindlar otäcka. Och ni är fina. Kramar för att ni finns. (Inga kramar var här menade till spindlarna, utan alla till Abdonskorna.)
Abdonskor är delvis kända för att dåodå inte vara riktigt kloka.... Men vi gör det rätt bra, tycekr jag. BÄttre än de flesta.
KRam bra, en tackar.
Om man bara går och väntar på att "bli" lycklig tror jag man kan få vänta länge.
Lycka är ett hårt arbete, det gäller att se den lyckliga sidan på saker. Visst finns det saker som inte ens går att se i mörkgrått, men det mesta kan man förhoppningsvis hitta åtminstonde en mintgrön eller chockrosa vinkel på.
När du sitter där i bilen och tycker livet är mediumsvart, ring Linda och kolla om hon inte vill fika på balkongen, eller varför inte ta knyttet under armen och ha picknick, eller kanske ta det långa vägen hem från jobbet bara för att gå omkring i en amerikansk butik och spana in konstiga saker.
Livet kan te sig rätt beige, det gäller bara att klä det i lite roligare kläder.Vad sägs om en apkostym? eller varför inte spraylacka det orange! It's all in the eye of the beholder.
jag såg en man i kaninkostym som spelade kubb på stortorget i lund förra veckan!
han såg rätt lycklig ut, faktiskt.
tricket är nog att var avaksma på vad man jämför med faktiskt. OM man nu nödvändigtvis MÅSTE jämföra: Farmor sa nämligen också (hon var rätt klok, elelr inte, hon avr också abdonska ju....)att jämförelser är det första steget till olycka. SÅ lägg enr sånt. Men om man nu msåte, jämför med sånt som är sämre. Det kan ju faktiskt alltid bli sämre. Och nej, det är INTE en deprimerande tanke, sådetså!
nu ska jag s n a r t börja packa, strax eventuallet så småniungom, för att sjunga hela vägen öevr atlanten och när jag är framme ska jag ge en massa kramar till min syster för ajg vill, och för att jag är kramombud, och sen ska ajg bland anannt ta tåget till manhattan, gå av tåget, kasta kartan, leka norsk julafton och skaffa mig lyckliga blåsbetäckta fötter!
OCh åka tunan nerför niagarafallen, tydligen. Fråga den mindre kloka abdonskan om det där sista, jag vet mkt lite om det.
Skicka en kommentar